Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

Forfatter: A.G.V. Petersen

År: 1994

Forlag: J. Jørgensen & Co. (M.A. Hannover)

Sted: Kjøbenhavn

Sider: 312

UDK: 61(063)

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 358 Forrige Næste
FÆLLESMØDER 39 Emellertid har det från flere hall uttalats, att tomt- brist och dåraf beroende stegring af tomtvärdena varit i vissa trakter af staden rådande. Man kan visserligen tvista om, hvad som med tomtbrist bör forstås. Det kan ju nämligen förefinnas tomter på en punkt af staden, dar de för ögonblicket icke äro begärliga, medan en annan stadsdel, der benägenhet att uppföra hus synes förefinnas, är i total afsaknad af sådana lediga tomter. Såsom i viss grad belysande for sakforhållandet kan nämnas, att tomterna i Berghäll, som af staden varderas till c:a 8,50 Kr för m 2, tidtals blifvit samtliga forsålda, omedelbart sedan de hunnit för sitt andamål iordningsställas. En annan omständighet, som måhånda äfven åger sammanhang härmed, är den, att under tiden planeringen af Berghäll steg för steg forsiggått, hafva utom stadens linier dels tvenne mindre forstader uppstått i Hermanstad och Majstad på främmande mark, den Helsingfors numera dock lyckats inlösa, dels på stadens eget jordområde en villastad af enskilda personer blifvit i Mej lan s projekterad, ehuruväl denna tilis vidare icke kommit till utförande. Vid det for- slagställarne till sistnämnda foretag hos kommunal- styrelsen framstiillde begåran om ofverlåtelse af nødig mark för åndamålet, framliöllos — bland annat — äfven de i den egentliga staden uppdrifna tomtpriserna och det stigande behofvet af billiga villatomter såsom motiv för grundläggandet af den nya forstaden. En föreställning om huru tomtprisen stigit i Hel- singfors under de senaste tiderna, kan man erhålla ur en af friherre E. G. Palmen häröfver uppgjord tablå*). De i denna tablå upptagna pris hänföra sig dock endast till den inre staden och bero främst af de höga hyres- belopp, som dår betalas för butik och af fars loka- ler na. Vordne senatorn August Ramsay har i ett foredrag i ekonomiska samfundet visat, att hyrorna i forstå våningen af i medeltal 4 vånings hus i Helsing- fors centrala delar uppgå till 44 % af hela hyresin- komsten för huset. Medan nu tomtpriset i de centrala delarna uppgår till 72 kr å 86 kr pro m2, varierar det i olika delar af periferien från 8,60 kr—21,60 kr pro m2. För bos tads husen med små lokaler uppgår priset för tomten till c:a 1 2 % och därutöfver af byggnadens pris, då tomten bebygges med stenhus af 3 å 4 våningars liöjd. Då tomten bebygges med trähus och med trähus på undre våning af sten, kan tomtens pris ungefär sägas utgöra 15 % och därutöfver af byggnadens pris. Hos oss likasom troligen på de fiesta orter upp- föres emellertid boningshusen med små lokaler för ar- betare — på få undantag når — icke af kapitalstarke affärsmän utan af små byggherrar med begrän- sade kapitaltillgängar. För dem är en förökning af anläggningskostnaden med 15 °/0 en sak af så stor betydelse, att densamnia, i synnerhet under dyra arbets- tider, i högsta grad forsvårar byggnadsföretagets start- ande. Häraf förklaras väl till en del det kända för- hållande, att under lifliga och dyra byggnads- perioder, då stora mängder arbetare inllytta till *) Denna grafiska tablå, som vid foredraget uppvisades, kommer författaren att inoni kort själf publicera. städerna, uppföres i regeln det minsta antalet arbetarebostäder. Förefintligheten af endast små byggnadskapital är väl och en af de bestämmande or- sakerna till, att Berghäll nära nog uteslutande blifvit bebyggdt med trähus. Då det nu icke kan annat an liggå i stadens in- tresse att uppmuntra och understödja den byggnads- verksamhet, som sålunda allt intill senaste tid utgjort den allmännaste formen för arbetare- och de små fa- miljebostadshusens uppkomst, ligger det nära till hands att fråga sig, huruvida det möjligen kunde förefinnas något sått att från stadens sida nedbringa priset för de härtill behöfliga tomterna. Att sådant, oaktadt allt som ofvan blifvit anfördt, dock kunde ligga inoni möjlighetens gränser, synes framgå ur följande omständigheter. De marker, som Tölö stadsplan kommer att omfatta, hafva alla hittilis varit och äro delvis ännu för årtionden framåt öfver- låtna på arrende, som betalas mycket lågt och ställvis t. o. m. uppgår till endast omkring 1,1 öre för m2 per år, hvilket, kapitaliseradt efter 6 °/0, skulle gifva ett försäljningspris af endast c:a 19 öre för kvadrat- meter. Marken tillhör h. o. h. staden. Klart är visserligen, att detta pris i betydlig grad komme att stegras genom koslnaderna för gatuplaneringen. Men officiellt gjorda beräkningar vidhandengifva, att t. o. m. om hela området, som delvis år ytterst oländigt, skulle förses med ett fullständigt planeradt gatunät, så kunde tomterna likväl med god vinst för staden försäljas till full eganderätt för ett pris af 7,2 0 kr pr m2 for vanliga tomter och 8,60 kr pr m2 för de vackraste tomterna. Om staden nu, i stallet för att försälja alla dessa tomter, skulle till en början utbjuda dem, som äro afsedda för mindre byggnader, på arrende för viss tid, men sålunda att arrendatorn vid arre nd e- tidens slu-t vore berättigad att, efter en var- dering, som kunde ske sedan någon viss del af arrendetiden förflutit, till full eganderätt inköpa tomten, så skulle obestridligt den fordel vinnas, att l:o den byggande icke samtidigt med bygg- nadens uppförande behöfde binda kapital för lösandet af sin tomt, och 2:o skulle staden, då det slutliga köpe- aftalet ägde ruin, i själfva värket kunna blifva åtmin- stone delvis delaktig af den värdeökning, tomten under- gått, sedan den till först utgafs på arrende. I själfva verket skulle detta förfaringssätt icke utgöra annat än en modifikation af det, som tidigare användts vid Berghäll. Ett annat hos oss försökt sått har varit, att tomten efter arrendetidens slut utan ersättning åter- gått till staden, som då med under arrendetiden upp- kommen värdeökning kunnat försälja eller utarrendera den ånyo. Det bör dock anmärkas, att upptagandet af bygg- nadslån hos oss i ganska betydlig grad forsvåras i händelse, byggandet sker på arrenderad mark. Bättre vore det därför ovedersägligen, om man kunde påfinna ett satt för ofverlåtelsen, som genast ifrån början hade karakt aren af värklig försäljning.