Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

40 FÆLLESMØDER Vid uppsökandet af ett sådant sätt, som för hvardera kontrahenten erbjöde liknande for- delar, som nyss skildrats, bör det främst observeras, att ett giest bebyggande af tomter med små lägenheter ingalunda påkallar så breda gator, som Tölö nya stads- plan upptager. Fastmer vore 8 å 10 meters bredd utan tvifvel för alla, utom hufvudtrafiklederna, füllt tillräcklig för lång tid framåt, och antagligen så länge det giesa byggnadssättet bibehålles. Men en sålunda minskad gatubredd skulle natur- ligtvis påkalla mindre anläggningskostnad och sålunda möjliggöra tomternas försäljning till ett vida lagre pris än de 7,20 kr å 8,40 kr per m2, som ofvan beräcknats. Nu står, såsom k än d t, to m tv är d et i o m e d el- bar relation till den tillåtna byggnadståt- heten, hvilken åter påverkar räntabilitete n. Skulle staden således, utan vidare forbehåll, försälja tomterna till nyssantydda låga pris, så öfverginge de utan tvifvel till spekulationsobjekt i storkapitalets hand och komme att bebyggas med så höga hus som möjligt, hvilket gåfve god ränta åt byggherrarna utan att gagna hyresgästerna. Byggandet af små bostadslägenheter skulle härigenom knappast vinna något, men staden säkert förlora genom alt sälja för ett pris, som under sådant forhållande vore onödigtvis billigt. Full säkerhet för, att de lågt hållna tomtpriserna skola komma de små bostadslokalerna till godo, kan staden vinna blott genom att för de delar af Told- området, som härför utses, faststålla en byggnads- ordning, hvilken föreskrifver ett sådant min- dre intensivt utnyttjande af tomterna, som står i full proportion till tomtpriset. Detta, äfvensom sådana lättnader i byggnadssättet, som i mojligaste grad reducera byggnadskostnaderna, skulle enligt mitt för- menande å ena sidan omöjliggöra en icke önskad tomt- spekulation och å den andra sidan i forening med det billiga tomtpriset bidraga till de små bostadslokalernas förökande. Men nu är det själfklart, att då staden ytterligare utvidgar sig mot norr, så skall det en dag intråffa, att Tölö, som nu är en utkant, kommer att räknas till de vackraste och mest välbelägna delarne af staden. Er- farenheten visar, att gårdsågarene sjålfva då skola önska få tillgodogöra sig sina tomter på ett mera effektivt sått, än som vid köpeaftalet med staden blifvit stipuleradt Men då skall i principiellt hänseende sannolikt icke heller mera något hinder ifrån stadens sida föreligga att tillåta ett sådant intensivare byggnadssätt, ty klart är, att det icke kan ligga i stadens intresse att onödigt- vis utvidga sitt gatunät och därigenom fördyra anlägg- ningen samt öfvervakandet, belysandet m. m. däraf. Och då resultatet af en ofvergång till ett mera intensivt byggnadssätt emellertid är liktydigt med en väsentlig forhøjning af tomtvärdet, hvilket häraf är beroende, så synes det vara rättvist: att staden, som Ursprungligen genom bil- ligt pris på jorden underlättat tomternas in- köp och bebyggande, nu ä fven biir delak tig af den uppkommande värdeökningen. Och då tomtvärdet för hela området emellertid stigit under de forgångna åren, på s a ni m a siilt som för den centrala delen af staden tidigare blifvit visadt, så kommer den tilläggsersättning, hvil- ken det synes rättvist att tomtägarene nu skulle erlägga till staden för den utvidgade byggnads- rättighet, de s å 1 u n d a erhölle, att blifva h ö g s t väsentlig, äfven om man tanker sig densamma utgående med t. ex. endast 50 °/0 af den värde- ökni n g, tomterna under den förflutna arrende- tiden, enligt vardering, kunde anses hafva v u n n i t. Nogle Bemærkninger angaaende Patenthaverens Pligt til at udøve en patenteret Opfindelse. Af II. Holten-Nielsen. Mine Herrer. Naar der saavel her som andet Steds er indført en særlig Retsbeskyttelse for industriel Op- findervirksomhed, skyldes dette først og fremmest Hen- synet til den Betydning, saadan Virksomhed har for Industriens Udvikling. Ved denne Retsbeskyttelse — den saakaldte Patentbeskyttelse — tilstaas der vedkommende Opfinder Eneret til inden for et vist begrænset Tidsrum økonomisk at udnytte den Opfindelse, han har faaet patenteret. Erfaringen har vist, at Opfinderen uden en saadan Beskyttelse hyppigt vil være ude af Stand til at sikre sig noget Udbytte af sin Opfindelse. Konkurrenter med større Forretningsdygtighed eller med Raadighed over større Pengemidler, vil med Lethed trænge ham ud af Markedet og selv høste Fordelen af hans intel- lektuelle Arbejde. Under saadanne Omstændigheder vil imidlertid Lysten til Opfinder-virksomhed svækkes, idet den i al for høj Grad vil komme til at mangle den Udsigt til økonomisk Udbytte af Arbejdet, som er en af de væsentligste Drivfjedre for menneskelig Virk- somhed. Det samme Hensyn, som saaledes har foranlediget Indførelsen af Patentbeskyttelsen, har ogsaa maattet være bestemmende ved Fastsættelsen af de nærmere Forskrifter vedrørende Rettens Stiftelse, Indhold, Ophør m. v. Navnlig er det ogsaa dette Hovedhensyn, der har været raadende ved Ordningen af de Retsregler, om hvilke jeg skal tillade mig her at fremsætte nogle Bemærkninger, o: Reglerne angaaende Patenthaverens Forpligtelse til at bringe sin Opfindelse til Udøvelse inden for vedkommende Lands Omraade. Hvis det overlodes Patenthaveren selv at afgøre, hvor og hvorledes han vilde udøve Opfindelsen, vilde han i de fleste Tilfælde finde sin Regning ved at etab- lere den Virksomhed, i hvilken hans Opfindelse skulde udnyttes, i eet eller nogle faa, fortrinsvis større, Lande, hvor Produktionsbetingelserne var særlig gunstige, eller hvor det indenlandske Afsætningsmarked var særlig stort Herfra vilde han saa fyldestgøre andre Landes eventuelle Behov. Ved en saadan Ordning vilde Indu- strien i disse Lande kun komme til indirekte at nyde godt af Opfindelsen, nemlig kun for saa vidt den fik Adgang til at erhverve nye eller forbedrede Produkter eller Produktionsmidler til Anvendelse i sine Bedrifler.