Beretning Om Den Tekniske Og Hygiejniske Kongres I Kjøbenhavn
Den 24.-27. Juni 1903

SEKTION I 67 Hvis paa den anden side en sen høstflom afbrydes af frosten, og sneen ikke lader vente for længe paa sig, vil jordens vandgehalt være stor, og man har gode udsigter til en vandrig vinter. Ved undersøgelse af veir- og afløbsforholde har jeg desuden fundet, at vexlende frost og tøveir om høsten ogsaa giver gunstige betingelser for en vandrig vinter; delte har sin grund i, at jorden under disse forholde modtager adskillig vand. Naar man nu véd, at de vigtigste faktorer, som afgjør vinterens vandføring, allerede er bestemt om høsten, vil man — ved et tilstrækkeligt kjendskab til virkningsgraden af disse faktorer — allerede om høsten kunne beregne vintervandføringen. Dette kjendskab vil man kunne faa gjennem en række observationer, som systematisk sammenstilles. Jeg har forsøgt at bestemme effekten af barfrosten; men da fyldestgjørende observationer af snedybden kun foreligger for et par aar, og disse aar kun har været karakteristiske for særdeles lave vintervandføringer, har resultatet været noget usikkert. Benyttes følgende betegnelser: N — Normal vintervandføring, T = Normal vintervandførings varighed (ca. 4 maa- neder), t = Tiden fra høstflommens afslutning til frostens indtræden, b — Barfrostens varighed, g == Midiere antal kuldegrader under barfrosten, Q — Den beregnede vintervandføring, saa vil hovedformelen omtrent faa følgende udseende: Q = Nbgfi ; fc8(t4-ktA For et aar med vexlende frost og tøveir, efter at sneen er faldt, kræves der nogen korrektion af formelen. Erfaring vil muligvis ogsaa vise, at flere faktorer end de paaregnede bør indføres i formelen. Beregningen maa ihvertfald til en begyndelse kun benyttes som et varsel om vintervandstanden, der hen- sigtsmæssig vil kunne formes i følgende udtryk: Meget lav, lav, middels høi og meget høi. Det er dog ikke udelukket, at prognosen, eftersom undersøgelsesmaterialet bliver fyldigere, kan udføres med saa stor sikkerhed, at man kan udtrykke den kommende vinters vandføring for hver maaned i m.3 pr. sek. Det skal indrømmes, at der om vinteren kan ind- træde forhold, som vil gjøre en korrektion af varslet nødvendig; dette vil imidlertid være undtagelsen. For- melen angiver reglen. Den tid vil vistnok komme, da det offentlige — i lighed med veirvarslerne — hvert aar offentliggjør vandstands-prognoser for Østlandets større elve i vintertiden. Prognosen vil i almindelighed kunne gjøres i december, efter at sneen er faldt, men maa et og andet aar underkastes en korrektion i løbet af vinteren. Några meddelanden angående gatubeläggningen i Stockholm. Ingeniør O. L. Fröman. Den föi'ändring, gatornas beläggning undergåt åren 1875—1900, inhämtas af nedanstående tabeli, der de olika beläggningsämncnas ytinnehål angifves i procent af hela gatuytan för motsvarande år. Tuktad, huggen sten 1875 1880 1885 1890 1895 1900 m. m 23,71 31,75 37,03 37.63 38,87 42.51 Makadam 2,17 3,75 4,19 7,22 8,01 11,17 Fältsten 43,28 35.00 29.07 19,12 15.56 11,78 Grus 30,84 29,50 29,71 36,03 37,56 34,54 I den forstå gruppen, tuktad sten m. m., innefattas äfven asfalt och träkubb, imedan dessa beläggningar ega så ringa areal, att de med skål ej ku nnat upptagas i tabellen såsom särskild grupp. Det torde dock böra nämnas, att asfalten, som endast fått sin anvåndning i gångbanor, vid slutet af år 1901 omfattade en yta af omkring 500 000 qv. m., samt att med träkubb belagda körbanor vid samma tid egde en yta af omkring 4 200 qv. m. Af tabellen framgår, att den bättre belåggningen, tuktad sten m. m., varit i stadig tilJväxt, men att detta äfven varit forhållandet med den sämre belåggningen makadam, samt att till och med 'proportionen af grus- gator, efter att under periodens forstå skede hafva varit i sjunkande, sedermera stegrats. Förnämsta anled- ningen till dessa mindre gynnsamma forhållanden for- tjenar att omnämnas. Från senare hälften af 70-talet intradde Stockholm i ett nytt utvecklingsskede, derige- nom att dess folkmängd började tilväxa i en ovanligt hög grad i jämförelse med nåst foregående perioder. Stadens invånarantal, som i860 utgjorde 110 000, hade vid slutet af 1875 stiget till 145 000 och således på 15 år ökats med omkring 32 proc. Under derpå följande 15 år ökades folkmängden med nära 70 proc, eller utgjorde vid slutet af år 1890 öfver 245 000 invånare. Denna I starka tillväxt i folkmängden framkallade en lifliga bygg- nadsverksamhet, förcträdesvis i de nya stadsdelarne, I der den framtvingade bchofvet af nya gator. Från år 1875 till slutet af år 1900 har gatoarealen sålunda ökats från 1 357 000 qv. m. till 2 271 000 qv. m. eller med mer an 76 proc. Genom den liflig byggnadsverk- samheten indrogos till hufvudstaden en mängd landsorts- arbetare, och följden häraf blef den, att på vintrarne, når arbetena med husbyggnaderna afstannade, eller be- drefvos med betydligt reducerad personal, inträdde ar- betslöshet. Stadens myndigheter ansågo det välbetänkt alt afhjälpa denna olägenhet genom att anordna for vintern lämpliga arbeten, men det visade sig, att det enda verksanima mediet var att i stor skala tillverka makadam. Ackordspriset sattes så lågt (2 kr. pr. kbm.), att ingen skulle lockas att lemna annat arbete för att blifva makadamslagara, menjdet oaktadt uppgick deras antal under mänaderna Januari — Mars från 200 till 600, och särskildt år 1892 var under sistnämnde månad makadamslagarnes antal uppe till 815. Denna force- rade tillverkning stod emellertid icke i skäligt forhål- lande till behofvet, hvarför till sist måste bildas upplag, hvilka sammanlagdt slutligen öfverstego 100 000 kbm. Detta rikliga forråd hade till foljd, att inom de nya stadsdelarna makadamisering måste tillsvidare blifva den vanliga belåggningen, och på detta sät ökade sig arealen af de makadamiserade gatorna, som vid slutet af år 1875 endast utgjorde 29 500 qv. m., år efter år, så att densamma år 1900 uppgick till 253 700 qv. m. Efter år 1895 har icke funnits någon egentlig arbetslöshet i Stockholm, och åro de stora makadamupplagen numera forbrukade, och har den tillverkning, som er- fordrats för underhållet, de senare åren dels bedrifvits med maskin och dels af gamla, mer eller mindre orkes- lösa arbetare. Angående de olika belåggningsåmnenas beskaffenhet och metoderna för deras användning år icke något nytt alt inhämta från Stockholm, dock torde följande med- delanden kunna vara af intresse för en och annan fackman. Tuktad sten, jämte den huggna kant- och rann- stenen, inköptes till en början från enskilda tillverkare. 9!