JÄRNET OC.H DESS LEGERINGAR
—J
hundradels procent svavel är regel vid våra mulmer, sä medför åter-'gen endast ett par a 3 hundradels % svavel i järnet i regel åt della S;l stora olägenheter, all vi nödgas till del yttersta bemöda oss om all hindra malmens svavel ingå i tackjärnet. Som varje svensk bergsman Ve( göra vi della sedan gaimnall på två siitt, nämligen dels genom all r°sta malmerna l'öre uppsättandet å masugnen, dels genom alt tillsam-nians med malmen uppsätta kalksten, om så behöves, för all få del Pa masugnen uppsatta svavlet alt som svavelkalcium ingå i slaggen. Haller beskickningen mangan, ingår i slaggen även svavelmangan.
På senare tider har härtill kommil även den magnetiska anrik-•Ungen, som avskiljer en del av de i malmerna förekommande svavel-æreningarna. Svavlel forekommer i våra svenska malmer mest som SV1|velkis, men ibland även som kopparkis, blyglans, zinkblände, Ir>agnetkis, molybdenglans och gips. Även i kalkstenen — limmen — forekommer ofta nog något sulfider eller sulfater, men bör man natur-'■glvis välja möjligasl svavel- och kiselsyrefria kalksten, som slår till l'uds, emedan vid våra relativt sura slagger eljes kan hända, all även en del av detta svavel kan i tackjärnet ingå. Våra träkol hålla endast sPår av svavel och göra oss i detta hänseende inga bekymmer, medan de hyttor, som arbela med koks, i denna hava så mycket svavel, '•tt lör deltas skuil slaggen i masugnen måsle hållas sä stärkt basisk, alt det ofta ej lönar sig all för svavelrening rosla malmerna som sam-användas.
æggens surhetsgrad har siark inverkan på dess svavelrenande •»iniåga, så ock beskaffenheten av de i slaggen ingående baserna. ^åsom bevis på surhetsgradens inverkan kan anföras dels elt degel-^lasningsl(>iSök vid Bergshögskolan, varvid visade sig all
l:lcKjärn bläst med 15 delar kvarts på 100 delar malm liöll 0,0 9 % S
» » 5 ’> lim » • » • » 0,04 » »
» » » 20 » » » » » » » 0,01 » »
'^Is elt försök av Ledebur, som omsmälte ell 2,3 3 % S hållande lack-,l‘'In j koldege]:
”l|l kalkbisilikat, då han crhöll tackjärn med 0,557 %So.slagg niedO,G8 1 %S » singulosilikat, » » » » » 0,079 » » » » 1,445 »
talkbisilikat, » » » » » 0,891 » » » » 0,29<> »
* singulosilikat, » » » » » 0,26» » » » » l,o6 9 »
Av Ledeburs försök Iramgar, all talk ej har lika stor svavelrenande ^e*kan som kalk, elt sedan länge i Sverige känl faktum. Mangan renør från svavel kraftigare än kalk.
Den i masugnsstället rådande temperaturen har iivenledes stor l'H|l•'^an svavelrenandet, så all ju helåre delta och slaggen är, ju 1 ståndigare svavelrening med samma slagg.
^vavlets inverkan på tackjärnets brottutseende och övriga egen-Per är alt svavlet dels motverkar grafitbildningen och härigenom