JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
77
svavlet, huru mycket syret och huru mycket som mäst tillsättas i överskott.
Vid martinverken hava vi dock funnit, att vid eil syreskört bad samma mangan lillsättning motverkar uppkommandet av ny rödskörhet längre tid under smältningen, än om den göres i eit svavelhaltigt och således rödbräckt ståls bad, då rödbräckan nästan genast efter en •nangantillsättning återkommer i smidesproven.
Av Thompson äro emellerlid offentliggjorda några rödskörhetsprov å olika svavelhaltig basisk bessemer, varav synes framgå, som om vid <letta material en manganhalt av mellan 3 å 4 ganger stålets svavel-halt skulle motsvara både svavel och syrebehovet, Ly i labellen XIV betyd;,:
rödskörhetsgrad a = ej rödskört
» b = obetydligt rödskört
» c — något mera rödskört
(1 = mycket rödskört
Mn
°ch finner man medel värdena för = för värdena med a 3,9 S
» » » » » » » » b 2,8
> > » C 2,2
» » » » (I 2,1
Som emellertid svensk inartin och bessemer i regel äro vida s'avelfriare men troligen ej syrefriare än Thompsons metall, är det troligt, atl de för alt bliva rödbräcke- och rödskörfria behöva något större förhällande mellan mangan och svavel l. ex. 5 å 6.
Ta bell XIV.
_______________________________
Rödskörhetsgrad
Rödskörhetsgrad
0,036 0,1 34 0,1 1 0,1)2 5 a 0,1 63 0,118 0,113.r> c
0,1 Oll 0,35o 0,09 0,0 3 5 a 0,0 7 4 0,140 0,0 7 0,0 7 0 c
0,1 44 0,875 0,118 0,0 7 0 a 0,1187 0,1 80 0,06 0,0 3 0 c
0,151 0,39o 0,07 0,0 2 5 a 0,095 0,155 0,1)9 O,l>40 c
0,16 7 0,0 5 6 0,5 3 0 0,1 0 0,04(1 a 0,108 0,2 1 0 0,0 7 0,200 c
0,1 92 0,0 5 0,0 7 5 b 0.1 20 0,3 8 0 । 0,08 0,0 2'6 c
0,0 7 0 0,2 (Hl 0,0 6 0,045 b 0,062 0,1 98 0,<>7 0,0 4 5 (1
0,080 0,110 0,2 2 5 0,07 0,0 3 5 b 0,0 7 1 0,04 5 0,0 9 0,1130 (1
0,8 5 0 0,1 5 0,055 b 0,072 0,1 88 0,06 0,0 7 5 d
0,13 1 0,193 0,45 0 0,11 0,04 0 1) 0,0 8 5 0,1 5 5 0,07 0,025 (1
0,860 0,0 7 0,0 4 0 l> 0,1 0 0 0,2 2 0 0,06 0,0 8 5 (i