ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
78 JÄRNETS METALLURGI 6. Mangan och järn. a. Kvantiteten mangan, som kan av järn upptagas är obegränsud 1 del niaii kan framställa alla legeringar från manganfrill järn lili jarnhi mangan. Scheele och Bergman lyckades 1774 ur brunsten liamstålla en metall, den de kalkule magnesium, och som man redan långi forut funnit, alt del basta stålet eihölls, om järnmalmerna höllo brunsten (vare sig »vil», brun», »gul» eller »blå») så fick Sven Rin-man genast klart för sig, all del egentligen var den nyupptäckta metallen magnesium, som genom alt legera sig med järnel så fördelaktigl ökade verktygsstålets goda egenskaper. Alt den ej var bra att ha i del mjuka for smide avsedda järnel belyser han med ell exempel från Krapperud i Dalsland. I siil bergverkslexikon ulgivet 1788 skriver han utförligt liäroni. All manganmalmerna voro ytterligt svårreducibla omtalar han även. Tillyerkningen av manganhaltigt tackjärn för väll-och brfinnståls-lillverkningarna är således inycket gammal, och under degelstålspro-cessens forstå lider i Europa baserades den på brannstål och gjorde således liäri ej någon ändring. I början på 1840-talet kom man sa underhind med all av manganfritt brannstål bereit degelstål även blev gott, om man blott i deglarna tillsatte brunsten.* När så bessemer-metoden genoinlordes, funno svenskarna 1858, all även für del stålet behövdes mangan och blåste tackjärnet med manganhaltiga malmer. Men ulomlands lunnos trakter, diir det visserligen fanns relativt fosfor-fria och så liil vida für hessemer passande malmer, men ej mangan-halliga sådana, och då började de, som hade inanganrika malmer, lillverka av dem manganrikt tackjärn och sälja det für högt pris till behövande bessemerverk. Bedan år 1863 använde Göransson för sin bessemertillverkning eil spegeljärn från Miisen hallande Mangan = Kol = 4,53 %, Kisel 0,82 %, Fosfor- (),0 3 7 och Svavel = Några lå år efteråt började man i England i Sieinensugn lillverka /^-igl manganjärn, och så sinåningoni lyckades man även i komma upp till dessa och ännu högre manganhalter, 1873 hade Terrenoire koinmil upp lili 72 % Mn, 1878 blåste s verk 80 %-igl manganjärn och 1881 85 %-igt. Delta analys utlörd vid Lotorps martinverk Mn = 85,io %, C = 6,4 3 %, Si = 2,20 %, P = 0,1 6 3 %, S = 0,02 7 %. verkas manganjärn även i elektriska ugnar saml på aluminotermisk väg (se om alla Ire tillverkningssätten under rubrikerna Masugns-hantering, Elektrisk järnfraniställiiing och Andra direkta metoder), men så inycket bör redan här nämnas, att manganframställningen är löienad med liere olägenheter dels liil följd av manganens svåreducer- 20 ä 21 mas ugn så atl samma höll då enligt Fe = G,o 5 %, Nu inera lill- «k V; Heljestrand skriver doek i K. A, 1846 sid. 300, att han såg användas i Mietheldska aegelstålsverk såviil brunsten som mangan i metallform.