ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
108 JÄRNETS METALLURGI Wolframs huvudsakliga verkan ligger således i hårdhetens ökande. Wolframstålen äro synnerligen utmärkta till magneter med stadig-blivande magnetism. Se härom vidare under specialstål. 10. Molyhden och järn. Om molyhden såsom tillsatsmedel för järn skrevs under de forstå aren av 1900-talet mycket förhoppningsfullt, och det fanns knappast nagon tillyerkare av verktygsstål, som ej då gjorde försök i denna väg, och ännu ser man allt ibland offentliggöranden om nya eller fortsatta experiment att framställa för ena eller andra andamålet lämp-hga molybdenstål. Så säges ännu i sista årgången av Mineral resour-ces of the U. S. A.: »Molybden har blivit använt i fabrikationen av verktygsstål, och flere stålverk i Förenta Staterna sagas tillverka molybdenstål», men samtidigt omtalas, alt molybdenmalmsbrytningen dar i landet upphört och antydes, att man dar gjort samma erfaren-heter, som man gjort här i Sverige, vid elt av våra degelstålverk, varom nedan anföres. Den forste, som framställde metallen, var år 1753 assessor Qwist i svenska bergskollegium av molybdenglans från Bispbergs gruvor, medan Scheele något förut framställt molybdensyra av glans, tillvaratagen ur Riddarhyttemalmer. I en av dessa malmer finnes den ännu rätt rikligt, och användes denna malm bland annal vid hyttan i Köping. Venator säger, att försöken med molybden såsom stålforbattringsmedel började 1898. 1906 säger Vigouroux i Comptes rendus, att han genom saminan-smältande av ren molybden och rent järn funnit, att dessa upp till 75,5 % Mo blanda sig fullkomligt i vilka proportioner som helst, men over denna molybdenhalt bli smältorna ej homogena. Under den halla de vid olika halter följande tydliga kemiska föreningar i grund-massa av rent järn: Fe2Mo, Fe3Mo, FeMo och FeMo2. Venator lämnar i S. u. E. 1908 sid. 258 en del analyser på i handeln forekommande molybden och ferromolybdenlegeringar under om-talande av svårigheterna vid att få nog svavel- och kolrena produkter. Analyserna visa i %■. Mo C Fe Si Al S P Cr Vanlig ferromolybden 52,30 1,87 46 0,1 7 sp. 0,03 0,03 Raffinerad ferromolybden . 52,00 0,34 47 0,09 — 0,01 0,0 0 9 Högprocentig » 84,80 2,27 13,00 0,11 — 0,02 0,007 Kolhaltig » 87,5 6,30 6,40 — Kolren » Ferromolybden från Weil & 75,80 under 2 — — — 0,50 — — Reinhardt Ferromolybden från Weil & 80 0,30 15,40 0,1 2 — 0,05 0,oio 0,73 Reinhardt 75,53 3,08 20,40 0,1 2 — 0,05 0,01 0 0,7 3