116
JÄRNETS METALLURG!
H, uppstår nog ej titankvävecyanföreningen. Hanemann sfiger, att titan ej ingår någon forening med järn, dock torde den saken ej vara utredd ännu. Titan ingår emellertid med kväve även en annan kemisk forening TiN med 22,5 8 % N och brinner i het kvävgas (bästa lemp. = 1220—1280°) och kan således otvivelaktigt verka kväverenande på smält järn och stål om utreducerad titan tillsättes desamma, och häri söka de fiesta skälel till titanens kvalitéforbåttrande inverkan.
Reduceres titansyra med aluminium, kan inan i den utreducerade titanen enl. Kaiser påvisa en kemisk forening TiAl3. Kaiser har (se S. u. E. 1909 sid. 1664) analyseral i handeln förekommande titan och l’unnit den sammansatt:
Ti Fe Al Si C.
O, o n 0
/»
92,45 3,3 5 0,35 2,78 0,7 8
77,96 3,2 8 16,40 1,63 0,4 1
78,72 3,79 14,2 1 1,80 0,8 0
Dessa sorter skulle vara ästadkomna medelst Kühnes metod, men enligt A. Stähler haller på så sätt framställd tilan utom de i analyserna visade orenligheterna även betänkligt med svavel. Bäst och billigast framställes titanen i form av ferrotitan i elektrisk ugn.
c. Titanens inverkan på järnets tekniska egenskaper:
På tack järnets egenskaper är dess verkan mest framträdande vid strackhållfastheten, som enl. Moldenke* ökas från 20—35 % med tillsättning av blott ’/i % Ti. Vid kokillhårdat gods skall ytan bliva slitstarkare men härdningens verkan gå något mindre djupt in i godset. Ferrotitanlegeringarna skola emellertid vara ganska svärsmälta, så all det lillrådes, all de tillsättas i småbitar och i ljust rödvarmt tillstånd i gjutskänken, samt att man låter densamma stå under omröring en stund innan gjutningen foretages. Hårdheten lär ökas med 25 % efter Brinells hårdhetsskala.
På stål: Venator omtalar (S. u. E. 1908 sid. 1860) att vid ell experiment för att utröna titanens inverkan på degelståls egenskaper visade i övrigt lika sammansatta stål vid växlande titanhalter:
Ti S Sträckgräns kg. pr mm2 Brottgräns kg. pr mm2 Tänjbarhet i Kontraktion i
O,o o •> 61,60 1.8 1,9
0,25 38,2 87,6 8,3 14,8
0,7 5 42,1 88.9 8,5 15,3
1,18 53,3 100,3 4,5 5,7
1,38 41,8 83,5 9,7 19.1
Emellertid tyckas dock vid denna jämförelse sifTrorna for det an-l'örda kolslålet piaktiskt lagel ovanligt usla. Följande år — 1909 ul-
* Se S. u. E. 1908 sid. 699 och 1908 sid. 1287.