JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
121
och vid bessemer upptager blåsarens tabeil vid ett av våra verk t. ex. minimum 45 gr., maximum 150 gram, ailt vid sval gang och sist »ämnda siffra gällande blot! for del mjukaste och svalaste stålet. Atomlands göres aluminiumtillsältningen ofta — om ej oftast — i skanken, hos oss oftast i kokillerna och vanligen i form av 3 gram '’ägande trådbitar. De som hos oss gjort basta utredningen om rätta •nängden aluminium, som man bör tillsätta »oroligt», det vill säga för Rashaltigt, stål äro herrar C. G. af Geijerstam och .1. W. Ljungvall A id Uddeholmsverken. Genom en mängd borrförsök i med och utan aluminium tappade göten hava dessa herrar ock varit de forslå, som Påvisat, alt mindre aluminiumlillsättningar kunna motverka segringar ' stålet. En given olägenhet med större aluminiumtillsättningar och lsynnerhet med sådana vid varmare stål år, att aluminium befordrar Pipebildning. Angående aluminiums verkan i magnetiskt och elektriskt avseende se under specialstål.
Neuhausens aluminium, som är den vanligast vid våra stålverk använda, haller:
Al ... . . 98,50—99,20 %
Fe .... . 0,0 5—0,2 5 >
C (bundet) . 0,42—0,20 »
Grafit 0,72—0,00 »
Si ... . 0,10 — 0,55
Cu .... . 0,0 6—sp. »
Pb .... sp— sp. »
N . . . . 0,07—0,14 »
Engelsk l'errosilicoaluminium köpf Iran England håller: Si = 45,6 6 %, Fe = 44,15 %, AI = 9,4 5 %, C = 0,5 5 %, S = O,o 1 o %, P = *Ko2 7 % och kan ej rekommendeias till användning, då del är både hilligare och bättre all liil stålet sälla svenskt kiseljärn och Neuhausens a't>niinium.
74. Kop par och järn.
a. Koppar och kvantiteten därav, som järn kan upptaga: Koppar ar en mycket ofta förekommande inblandning i järnmalmerna ej minsl 1 Sverige. Så t. ex. visar sig i »Analyser av svenska järnmalmer» att a' 656 järnmalmer, som undersökts på koppar, 571 verkligen hållil St‘tlan under det endast 85 varit fria darifrån. Einellertid hålla svenska •larmnalmerna i regel, då de är kopparhaltiga, vanligen endast spår (*ärav, så all av de 571 endast ett Ijugutal hålla 0,1 % och över saml endast en analys visar över 0,5 o %.
I utlandet åter forekommer järnmalm så rik på koppar, att man 'inner fördelakligt all forsi på våta vagen utdraga denna och därefter örhylta malmen på lackjärn, och anses detta löna sig så fort koppar-