JÄRNET OCH DESS LEGERINGAR
141
men Steiningen av denna sistnämnda del lägger hinder i vagen därför, genom alt detta stelnande hindrar vidare gasutveckling, på samma gång som det uppstående trycket hindrar blåsorna att vidare förflytta sig inåt.
Göthjp n:o 11. Yttre kännetecken: götets övre ända är täckt av oregelbundna stållager, som uppressats av gaserna, talrika saval yt-som innerblåsor, av vilka de senare förekomma i hela sektionen, och har det stål, som lämnar denna göttyp, så stor benägenhet att avgiva sina gaser, att under hela tiden för gjutningen i kokillerna och till dess stålet är stelnat elt våldsamt kok forsiggår. Ehuru detla stål är jämförelsevis det kaliaste, hålles den övre ytan liil följd av den livliga gasutvecklingen längre fri från stelning än hos något annal stål. Förut är påvisat att i ett stål, som har benägenhet för att avgiva gaser, sådant avgivande pågår, ända tilis överytan stelnat, och då nu i delta stål en livlig gasutveckling forsiggår, ända tilis hela götet stelnat, och götets övre ända till följd av gasutvecklingens våldsamhet och den ständiga tillförseln av varmt stål från götets inre hindras att stelna, bliver ock följden, att göt, tillhörande denna typ, hava blåsor i hela sin genomskärningsyta.
Brinell anser, att den de Lavalska sjunkboxen kan bliva till skada i stållet för tvärtom, då den användes vid tappningen av stål, som under vanliga forhållanden skulle lämna göttyperna 5 Vs eller 9, ty genoin att sjunkboxen håller götets överyta längre varm, befordras gasutvecklingen hos dessa slag av stål.
En del vetenskapsmän hava påstått, att kisel skall öka ett ståls formåga att i smalt tillstånd i sig lösa gaser, och att en smältcharge ’ en sur ugn, som hela tiden hålles överhet, skall vid tappningen hålla niera gaser, än en, som hela tiden hålles kali, emedan i förra fallet relativt mycket Si och Mn kvarhålles under hela chargen. Detta överensstämmer ej med författarens erfarenhet från svensk stålsmalt-ningspraktik, utan forhållandet är tvärtom det följande:
Om man liil följd av igensotade regeneratorer har kali gang i ugnen hela tiden, så borloxideras genast i smälthingens början kisel Och mangan fullständigt, och sedan kommer badel i en ytterst for-därvlig jäsning, varvid stål och slagg stå såsom fradga i ugnen. Ytterst långsamt går badet ned i kolhalt, avfrätningen å ugnen biir oskäligt stor, och vid lappandet visar sig stålet oerhört gasrikt, isynnerhet vid tappning i form av stigande göten i upptill på ett lilet hål när slutna kokiller. Ur dessa små hål uppstiga då ett par meler höga, väsande lågor.
Håller man åter en charge överhet hela tiden, ända till dess badet är nära färdignedkolat (nedkolningen går även då ytterst långsamt), tl1en en halv timme fore tappningen drager ned ugnstemperaturen, så badel biir kalit och kisel och mangan fullständigt oxideras, samt så tappar stålet i samma kokiller, visar sig över dessas gasavloppshål