JÄRNMALMERNA OCH BESKICKN1NGSMEDLEN
195
kronor
Arbetslön för 10 ton grov malm från järnvägsvagn direkt ned i malmbås 0,9 3
» » 10 » slig eller mull ofrusen...................l,oo
» » 10 » » » » kälad...............................1,20
» 10 » ofrusen slig och briketter med inkärrning . . . 1,7 0
» » 10 » grov malm med elevator .2,4 0
Sistnämnda arbetslön betalas även vid pråmurlastning av lim med elevator.
Som elevatorsanordningar, kranar och spei etc. tillhöra ämnet bergsmekanik detaljbeskrivas de ej här.
Slagningen. Vid de gruvfält, där krafttillgången ej lägger hinder i vågen, borde malmerna alltid slås eller krossas i för rostningen av dem passande stycken så att ordentlig sovring av dem kunde ske, innan de avsändes, ty därigenom inbespares fraktkostnaden för en del ofyndigt berg som ofta medföljer större stycken, varjämte fattigare malm kan avskiljas och vid gruvfältel anrikas. Tendensen går ock alil mera i denna riktning och är det väl att hoppas att snart nog malmslagningen nere vid bruken skall bli onödig för annan malm än den, som skall rostas för andra gången. Vid de fiesta av våra bruk lönar det sig ej att uppsätta krossverk för den råa malmen, emedan malmåtgången är för li ten, men vid de fiesta gruvfälten skulle det nog bära sig och svenska järnhanteringen skulle otvivelaktigt vinna betydligt dårpå. Såsom skal einot malmernas krossning redan vid gruvan kan ej anföras, att olika bruk önska olika grovt slagna malmer, ty så är ej forhållandet, utan råder hari mycket stor enighet, men väl önska hyttingenjörerna en del gruvors malm något avvikande grovslagna, men det går ju lika lätt att få dem på ena som på andra stallet, blott gruvingenjörerna vilja rätta sig efter hyttingenjörernas önskningar vid varje sarskild malmsort. Kunde man få malmerna fardigslagna till hyttorna, skulle man där kunna ordna mycket be-kvämare och mera arbetsbesparande mellan malmbås och rostugn m. m. än nu är fallet, och man skulle kunna få sina beskickningar billigare vad råmalmspriset angår, ty det är billigare kassera ett för järnfattigt malmstycke vid gruvan, än sedan man kostat på det en dyrbar frakt ned till bruket.
Vid slagningen användes s. k. malmsläggor med skaft av ungefär 0,7 5 m längd och med en slagvikt varierende från 2 till 8 kg. Som en tyngre slägga naturligtvis ger hårdare slag än en lättare, försöktes vid ett av våra största hytteverk där man var van vid 3:kgs slåggor 4:kgs men kasserades av arbetarna, som sade, att det kostade mindre kraft att någon enstaka gång slå 4 å 5 slag med en 3:kgs sKigga än jämt och samt 1 å 2 slag med en 4:kgs. Vid elt annal verk åter i östra Sverige vilja arbetarna ej använda lättare släggor