Side
af
992
Forrige
Næste
230 JÄRNETS METALLURGI
Tßbell L.
Före och efter rostningen Oxidations-
M a 1 m s 1 i g f r å n Svavelhalt grad
före efter före efter före efter
Herrängsgruvorna, svartnialm . -1) ? 58,45 0,459 0,018 88,1 97,5
Smältarmossgruvan » eng.1) 55,6« 58,74 1,150 0,046 91,4 92,9
l:ma Kristjärn, kalkig svartnialm1) 54,4 0 53,1 0 0,234 0,1 4 8 85,0 98.0
2:da » » » *) 55,11 59,40 0,673 0,2 7 5 80,4 96,7
Gällivare, eng. » 2) 72,39 69,77 0,003 sp 87,5 97,7
» » » 3) 72,3 8 69,49 0,003 0,002 89,9 99,8
Herräng, kvartsig svartmalm 3:sil.8) 65,2 0 63,01 0,170 0,003 89,0 99,5
» » » » 8) 60,12 58,4 5 0,3 2 0 0.0(18 89,1 99,8
Kärrgruvan, Flogb., svartnialm med
magnetkis och kopparkis . . . .4) 64,09 63,64 0,1 90 0,0 1 1 — —
Gullblanka svartnialm, med magnet,
svavel- och kopparkis5) — — 1,2 4 1 0,076 —
» svartmalm, med magnet-,
svavel- och kopparkis6) — — 0,735 0,039 — —
Sirsjöberg, Sikfors 63,39 G2,1 0,0 1 2 0,012 91,1 97,4
» » 65,10 G3,2 0,(1 1 9 0,016 91,1 96,1
Haggruvan » 65,3 63,0 0,188 0,0 1 9 — 98,1
» » 67.0 65,6 0,947 0,039 — 99,1
Korsgruvan, Uttersberg 7 — — 0,009 0,004 —
Persgruvan » -7)l — — 0,046 0,003 — —
Ösjöberg, Bredsjö, generatorgas . — — 0,077 0,0 1 38) — —
Gustavsberg » » . -— — 0,542 0,008 — —
Ösjöberg -|- Rishöjd, Bredsjö, ge-
neratorgas . — — 0,098 0.0O79) — —
» + » Bredsjö, ge-
neratorgas . — — 0,068 O,O2O10 — —
» + » Bredsjö, ge-
neratorgas . — — 0.068 0.00311) — —
Vargbergets kis, råmalm 48,6 1,13 8 — — — 1
, .. 1 63,2 0,736 0,0428 __
» briketter S Lo
163 2 — 0,736 0.0249' —
*) F. G. Stridsberg. 2) U. Forsberg
4) Medelprov av 4 mänaders provtagningar. för 4 månader. ’) Vanligen 1400° temp.
10) Vagnens mitt. **) Overstå raden.
& F. Carlson. Gröndal, J. K. A. 1905. “) Grovmald slig. G) Finmald slig medeltal 8) Otvättade briketter. 9) Tvättade briketter.
roll även vid avsvavlingen, så att finkornigare briketter bliva med samma begynnelsesvavelhalt svavelrenare än de grovkornigare.
All det kan hända, att det understa brikettlagret ej biir så svavel-rent som det overstå, då man behöver använda mycket hög rost-hetta, är beroende på, atl understa lagret ej så direkt utsättes för de brinnande gaserna. Vid en anläggning försökte man bättra detta genom att ställa teglen i nedersta skiftet längs med ugnen och endast dem