238
■IÄRNETS METALLURGI
i en annan mindre, ävenledes i vridrörelse befintlig cylinder av giov-plåt, dar den mötes av kylluft. I rullugnens nedre ända inkommer från en fläkt en blästerledning. Denna blästerledning är på ett ställe försedd med ett grenrör, genom vilket från en ovanför placerad be-hållare kolpulver nedskakas. Kvantiteten kolpulver kan genom ändring av skakning = matningsmekanismens reglering fullkomligt rättas efter behovet, så att väl rostning och sintring men ej smältning intrader i ugnen. Ugnens tändning sker medels en vedbrasa och så fort det riktigt tagit eld igängsättes kolpulverapparaten, då genast en »mäktig kolflamma länder sig och brinner». Regieringen skötes efter pyro-meteravläsning, vilket ej bjuder några svårigheter. Anläggningskost-naden för en 50 m läng ugn med kolpulverfabrik belöper sig till 200,000 mark. Dess årsproduktion är 60,000 ton. Kolförbrukningen 10 %. Kraftbehovet 140 hkr. Manskap 4 man per skilt. Vid ett pris av 13 mk per ton stenkol och 2 pf per hästkrafttimma samt 4 mks arbetslön per man kostar 1 ton sintrad malm:
Räntor och amortering (15 %) .... 0,50 mk
Kraftåtgång.............................0,3 o »
Kolförbrukning..........................1,30 »
Arbetslöner . .0.16»
Tillsyn, reparationer, smörjmedel m. m. 0,24 »
Summa 2,50 mk=2,23 kr.
Metoden torde komma att få användning även för enbart pulver-rostning utan sintring och med torvpulver- eller stenkolspulvereldning även här i Sverige.
c. Enbart brikettering. Som dessa förfaringssätt troligen komma alt få föga eller ingen alis användning inom Sverige, nöja vi oss med att endast helt kort omnämna dem, hänvisande intresserade till G. Frankes fullständigare redogörelse i S. u. E. 1910 sid. 1061 eller hans lärobok: »Handbuch der Brikettbereitung». Bd. II, Verlag Ferd. Enke, Stuttgart, men börja vi uppräknandet dock med en av honom ej om-talad nielod nämligen:
J. Wiborghs malmkoksmetod. Denna gick ut på att blanda rikt järnmalmspulver med pulver av feta stenkol och i retorten koksa massan under tillvaratagande av biprodukterna och med användande av de okondenserbara gaserna för retorternas uppvärmande. Tager man tillräckligt stor proportion kolpulver i förhällande till malm-pulver, erhåller man en så fast koks, att den gott kan beskickas på masugnen, och är metoden otvivelaktigt användbar, dar man till nog lågt pris kan anskaffa stenkol av nöjaktigt bakande beskaffenhet.
Franke indelar övriga metoderna uti:
l:o »Sot»-(gasledningsmull = Gichtstaub-)brikettering, varunder han räknar: