JÄRNETS METALLURGI
Lill
£
2. Masugnsmetoden.
Konsten all framställa tackjärn och all av detta till-
förvärmningsrummet, träffades den av blästern och förbränningsprodukterna, sedan de avgivit en del järnmalmen, fingo genom rekuperatorn avgå till
1907, sid. 1658.
A. 3845 sid. 1 o. f.
ifrån, inkommen i förbrann, varefter av sitt varme skorstenen.
248
H is tor ik.
verka gjutna järnföreinäl, ja smidbart järn, är inom Europa tämligen ny, medan den i Kina och i det av Kina delvis koloniserade Japan har inycket gamla för alt ej saga urgamla anor all döma av forskningsresultatet av v. Richthofen, Pauthier, Bazin och E. Biot* Så skulle kineserna redan för årtusenden tillbaka forstålt all i bläster-ugnar framställa tackjärn såval i deglar som titan sådana, medan en japansk encyklopedi redan år 1609 beskriver huru man av tackjärnel erhöh smidbart järn och stål. Av en gammal kinesisk skrift vet man l. ex. även all en general Lan under åren 58—76 e. K. i provinsen Yun-nan över en 1000 kin. fol bred avgrund byggde en bro av smides-järnskältingar och gj utj ärn spelare.
I Europa skedde overgangen från luppjärns- lili tackjarnsblåsning forsi så sinåningom, och kanske raskast i Sverige lack vare våra kraftiga bergsmannakonungar Gustav Wasa och Karl IX, men redan löre den förstnämndes regeringstillträde var otvivelaktigt tackjärn en i våra hergslager både ofta tillverkad, välkänd och använd vara, och <iå konung Gustav i Norbergs privilegiebrev 1528 talar om masmästare, använde lian tydligen ett sen gammalt nyttjat ord, som ej larvade forklaring.
All tackjärn började erhållas i och med detsainma man borjade bygga styck- eller osmundhyttorna 4,5 å 5 meter höga och sedan man långi l'öi ut lärt sig använda färdigkolade träkol och ej ved i desamma, kan anses vara tämligen påtagligt. Denna höjd på hyttorna var dock ej användbar förrän man börjat driva blåsbalgarna med vattenkraft, men delta skedde, som vi nu veta, ganska tidigt. Konung Magni privilegiebrev för Lerbäck lillförsäkrar 1340 ej bergsmännen någon rätt liil vattenlallen i Irakten, men så gör ater konung Eriks privilegiebrev 1413 åt Atvidabergs kopparbergsmän och finnas från 1400-talets början exempel på, all bönderna strängeiigen l’örbjödos bygga kvarnar »ovan-iör i bergsmännens hyttströmmar» <1. v. s. minska fallhöjden för dem. All kraften härvid användes för bälgarnas drivande och ej för vatten-hammare är säkert, ly ännu 1732 omtalar geschworner Schulze,** alt dalkarlarna visserligen drevo bälgar med vattenkraft vid en del osinund-ugnar, men, vare sig de hade bälgarna för tramp- eller vattenhjul, de alltiri smedo ut <ie erhållna blott 1 a 2 lispund vägande osmundjärn-
S. u. E. Se .1. K.