274
JÄRNETS METALLURGI
Ulan, därmed givande vår kvalitetstillverkning möjlighet till önskad ulveckling.»
»Koks. Ingen lär längre bestrida all för en stor del av vår tack-järnstillverkning träkol utan olägenhet kan utbytas mol koks. Redan för ett tiotal år sedan började Domnarfvet att vid blåsning av thomas-tackjärn ersätta halva träkolsmängden med koks. Verket har sedan delvis overgått till användning av enbart detta masugnsbränsle, och har i detta hänseende foljts av Avesta. Även Bångbro har med in-förande av thomastillverkningen overgått till tackjarnsblåsning med träkol och koks i blandning. Där utgöres för närvarande kolsättnin-gen i vikl av 1/s träkol och 2/s koks. Kolåtgången har vid lämplig beskickning och med god koks varit låg. Och dock användes där-städes icke regenerativa varmapparater. Man kan sålunda icke säga att erfarenhet om ett goli resultat saknas. Från avnämare av järnet hava klagomål icke avhörts. Den svenska marknaden har för övrigt även på annat sätt så småningom blivit van att använda med koks tillverkat järn, dels på grund av import av dylikt järn, dels på grund av tillsättning av utländskt skrot i basisk martinugn, vilket vid flera verk i ganska många år praktiserats utan någon som helst olägenhet. Atl det framför allt är ekonomiskt riktigt alt i de fall, där så ske kan, utbyta träkol mot koks, framgår med tillräcklig tydlighet därav, att för närvarande träkol kosta framme vid verken ända till 42 å 45 kr. per ton, under det att god masugnskoks kan erhållas for 24 å 26 kr. per samma vikt vid samma verk. Det är helt naturligt mest Lill-rådligl atl vid overgången taga steget füllt ut och alltså utbyta sina masugnar mot en kokshytta med kraftigt blästermaskineri och Cowperapparaten Enligt vad det meddelas, ärnar man vid Domnarfvet inom kort utföra en dylik anläggning. Emellertid kan man med relativt ringa ändringskostnad i en vanlig större masugn overgå till blåsning av halvkoks-järn, om inan förfogar över ett gott blåsverk. De olägen-heter, som följa med en sådan overgångsmetod, äro ingalunda av någon svårare beskaffenhet. Kylning av stället är dock nödvändig, om ej dess varaktighet skal! bli alltför kort. Jag erinrar därom, att Sverige ej är det forstå land, där man i regelbunden drift uppsatt träkol och koks i blandning på masugnarna. I Österrike-Ungarn åger man därom en utvecklad erfarenhel. Frågan om blåsning av kokstackjärn i Sverige har för övrigt varit foremål för ingående behandling av prof. E. G:son Odelstierna i en avhandling publicerad i Tekn. Tidskrift 1906.»
»Vilken gynnsam inverkan det skulle medföra på den nu hårt an-strängda träkolsmarknaden, om utom thomastackjärnet även det for vanliga inländska behov tillverkade martintackjärnet för basisk pro-cess blåsles med koks, är icke svårt att inse. Enligt av d:r .1. A. Brinell insamlade uppgifter förbrukades i fjol 35044 ton masugnskoks i Sverige. Jag räknar utan tvivel icke för högt, om jag antager att