JÄRNETS UTBRINGANDE UB MALMEN 305
Eli laboratorieförsök kan aldrig genomföras under samma betingelser som dem, vårtinder processen i en järnhanteringens jätteugn genomarbetas, eller vice versa, ty vid den senare gripa alltför många ytterligt störande och förryckande forhållanden in.
Låt oss se till masugnen: vi sätta upp malm och kol och lim på masugnen. Träkolen eller koksen«dels i välkolade, dels i nära okolade stycken, stybb, sork, småkol, grova kol och halv- eller helmeterlånga brander. De senare färdigkolas först långi ned i pipan. Malmen och limmen dels i kornstorlek — slig — dels i alla andra grovlekar upp till hönsäggs eller något mera. Och huru sätta vi dem i uppsättnings-inålet, noga blandade och i jämna lager? Nej, sorken i mitten o. s. v., kolen för sig i ett lager, malmen t. ex. vid det utmärkta charlevilleska uppsåttningsmålet i en yttre ring = mursättningen, en inre = ringsätt-ningen, och en hög i centrum = mittsättningen. Först småningom hopskakas dessa skilda malmhopar genom beskickningens rörelse, men dessförinnan ha de verkat stärkt täppande, så att gaserna fått huvudsakligen söka sig upp i mellanrummen. Längre ned i pipan glida malmerna åt centrum till och dels till följd av detta, dels till följd av pipans fason uppstår luckrare partier närmast muren, orsa-kande ny ojämn fördelning av gaserna med åtfoljande ojämn upp-värmning, ojämn reduktion o. s. v. Så uppsätta vi, av orsaker vi senare skola taga i betraktande, mera kalk här, mindre dår, de svår-reduciblare malmerna här, de lättreduciblare där, sligen i mitten, styckemalm utåt o. s. v. Den lättreducerade sligen åker rätt ned, styckemalmen kastas än hit, än dit. Beskickningen sjunker ojämnt till följd av pipmurens ojämnheter, bänger här, sjunker lugnt dar, rasar plötsligt på ett tredje Ställe orsakande oupphörlig variation i temperatur, gastryck, gashastighet och gassammansättning t. o. m. i olika partier av samma nivå. Vi sätta upp lättreducerad slig, färdig-reducerad högt upp i pipan, blandad kanske med täta svartmalmer, med svarta bergarter vårs bitar knappt äro ytreducerade ens vid form-nivån utan ofta åstadkomma svart slagg och giotter. Allt ibland bänder, att en eller ett par av formorna söla, strax starkare gasström på andra sidan. At där mindre gashastighet inträffar kastas, från dår gashastigheten är större, slig och kolstoft ökande täppningen, liils nytt ras åter placerar om dem. Vid de gasundersökningar Rinman och Fernquist företogo på 1860-talet och vid dem, vi sedan utförde på 1870-talet vid masugnar, där järnrör indrevos olika långt in och på olika nivåer i pipan, visade också stuffproven ytterst och oupphörligt vacklande sammansättning å gasen, i t. ex. en och samma nivå vid muren och i centrum och på samma ställe ena 5 minuterna olika emot de nåsta. Ej ens under mer än timslång tid tagna »generalprov» från samma ställe visade samma sammansättning ena timmen, som den andra. Först dygnslång tid tagna damejeanneprov visade något så när konstanthet från en och samma nivå och punkt. Fina malmkorn
20.