33G
JÄRNETS METALLURGI
synes av Lefflers tabeller (J. K. A. 1911) att densamma varierar från 190—700°, men användes nog niest 400—500°. Varför man i dessa avseenden är mindre bunden vid blåsning av martintackjärn än vid blåsning av bessemer- och lancashiretackjärnssorterna är beroende på möjligheten vid martinugnen att genom större eller mindre gaspådrag-ning reglera chargetemperaturen.
Såsom exempel på goda martintackjärnsanalyser kunna från ett bruk känt för sin l:ma mjuka sura martin anföras:
vitt tackjärn C = 4—4,5 %, Si = 0,1 6 —0,30 %, Mn = 0,40—0,70 %,
P = 0,029 — 0,084 S = 0,005—0,015 %,
grått » C = 3,80—4,10 %, Si = 0,65—0,82 %, Mn = 0,95—1,12 %, P = 0,031—0 033 %, S = sp. — 0,010%.
Tackjärn använt till l:ma verktygsstål är vid ell annal verk med sur martinugn sammansatt:
€=3,5—4 %, Si = 0,60—1,00 %, Mn = 1 —1,5 %, S = 0,010—0,015%,
P = 0,0 15—0,020 %, Cu c:a 0,04^.
Tackjärn använt till finaste verktygsstål vid basiskt martinverk:
halvvitt C ---- 4,0—4,25 %, Si = 0,30—0,60 %, Mn = 0,50—0,80 %,
P — 0,022--0,025 ^, S = 0,003 — 0,010 %.,
grått C = 3,5 —4,o%, Si = 1,00—1,50 %, Mn = 0,80—1,00 %,
p = 0,045—0,050 %, S = 0,007-0,010 %.
Tackjärn använt vid elt annal basiskt verk till renaste hård och d:o mjukaste vara:
l.ma helgrått C = 3,5 %, Si = 1,37 %, Mn = 0,20 %, P = 0,029 %, S = 0,005 %
» kantvitt » = 4,2 » » = 0,48 » » = 0,17 » » = 0,027 » » = 0,006 »
2:da helgrått » = 3,6 »>= 1,46 » » = 0,29 » » = 0,055 » » = 0,023 »
» helvitt » = 4,1 » » = 0,55 » » = 0,26 » » = 0,050 » » — 0,024 »
Ett av våra förnämsta stålgjutgodsverk använder ett tackjärn blåst , . MgO
med slagg av 1,5 5 silikatgrad och forhållandet = 2,3, således mycket svårsmålt slagg. Della järn blåses med 300° blästertemperatur. Tackjärnets sammansättning varierar mellan:
Si = 0,7 0 — 0.9 0 %, Mn = 0,9 0 —1,10%, P = 0,0 2 2 — 0,02 8% O. S = 0,00 2—0,011“,,
5:o. Bessemertackjärn för sura metoden. Som vi här i Sverige alltid taga tackjärnet direkt från masugnen till bessemerugnen utan att vare sig forst tappa det i mixers eller ock låta det kallna och sen smälta om del i kupolugn, så måste vi sköta bessemerhyttorna så, att de dels gå med möjligast jämn gang, dels ge etl varmt och på kisel och mangan rikt tackjärn. Såsom fortil har visals erhålles del senare genom nödsalt gång och kan då blåsas med mera nödsalt gang och