JÄRNETS UTBK1NGANDE UR MALMEN
343
Si % Mn % P% S%
Buderus n:o I håller . . . 2—2,5 0.6 0,8 0,6 —
Niederrh. Hüttes n:o I håller 3,3 0,85 0,32 —
Engelskt »cold blast» n:o I
håller 1,1 0,9 0,44 —
Gartsherrie n:o I håller . 2,75 1.8 0,79 —
Amerikanskt n:o I » . . 2—2,5 0,4 0,73 —
Gartsherrie n:o III » . . 1.9 0,8 0,fl8 —
Coltness » 2,3—3,3 1,3—0,85 1,08 —1,1 1 —
Amberger n:o III » 1,8 0,35 1,33 —
Amerikanskt n:o III » . . 2,3 —2,6 0,25 1,49 —
Luxemburger n:o III » 1,8—2,5 0,3 —0,4 1,6 —1,9 —
Vad slaggsammansättningen vid gjutjärnsbläsningen angår, så summa baser
Halles den vid ----- = 0,9—1,0 och koksförbrukningen raknar
summa syror
inan lill 110 % av tackjärnets vikt. Avsevärt med lerjord bör ingå i slaggsammansättningen, vilket mycket lätt kan åstadkommas hos oss genom uppsättning av vanlig åkerlera med i beskickningen. Hög blästervärme är naturligtvis nödvändig, såvida ej s. k. »kallblåst» gjut-järn skall åstadkommas.
c. Masugnsslaggerna och beskickningens beräknande.
1. Slaggerna. Ar 1886* lämnade professor R. Åkerman en ut-redning »om de för olika masugnsslaggers smältning nödiga värme-behoven», vilket utmärkta arbete gjort ofantligt mycket för den svenska hyttskötselns inera ekonomiska bedrivande, i det den mer än något annal väckte våra hyttemans uppinärksamhet på viklen av en rätt slaggsammansättning. Avsikten med utredningen var, som Åkerman skriver, »all bringa reda i den ovisshet, som dittills råti om vid vilka förhällanden mellan baserna smältligheten vid de olika slaggsilikaten blir som störst och således även möjligheten till kolbesparing ökas, ävensä all taga reda på huru mycket värine en viss mängd slagg av olika sing erfordrar samt slutligen huru mycket det samtidigt med slaggen utreducerade järnet upptager av vissa ämnen, varigenom åter slaggens smältlighet kommer att inverka på beskaffenheten av del tackjärn, som jämte den ifrågavarande slaggen framställes.» Bestäm-ningar gjordes dels vid på laboratorieväg åstadkomna rena silikat: kalk-talksilikat, kalk-lerjordssilikat, kalk-manganoxidulsilikat och några kalk-talk-lerjordssilikat, dels på i stort tillkomna slagger, däribland å 74 masugns-, 3 bessemerugns- och 1 vällugnsslagg, och bjuda resultater) från dessa niera sammansatta slagger för hyttemannen onekligen största intresset.
Se .1. K. A. 1886 sid. 1.