te
JÄRNETS METALLURGl
. e.
och är i
kan
heten med ungefär samma hastighet som den med stegrad talkhalt tilltager upp från det rena kalksilikatet, men talkens verkan är krafti-gare till minskning vid bi- än vid sesquisilikatet, vid det forrå 100 v. e.
4
eller 20% (rån rent kalk till forhållandet , vid det senare blott 20
MgO 2
Vid 2,5-sihkatet är formånligaste forhållandet „(263 v. e.)
besparingen 80—90 v. e., vid 3-silikatet — dår rena kalksilikatel och för sig ganska lättsmält — upphör talkens förbättrande ver-7 ganska snart eller vid forhållandet (385 v. e.).
Av k al k-1 erj or dssi 1 i k a te n (då lerjorden räknas som bas) är
Al2o8 38
ett av de minst svarsmälta av subsilikaten det med - a , = —
CaO + B]O 35
9
= 1,0 8 (384 v. e.),* av singulosilikaten det med forhållandet 9 (347 v. e.), Al2()3 12
av sesquisilikaten det med p - = (357 v. e.), av bisilikaten
V | i V] V f <)«7
1 ... 1
<let med samma forhållande — ~ (351 v. e.), av trisilikaten resp. «' 11)
och 346 v. e., således alla i regel lättsmälta likasom de suraste kalk-talksilikaten, även detta talande för lerjordens egenskap av syra.
Av kalk-mangansilikaten visade sig vid singulosilikaten lätt-
MnO smältast det med forhållandet - —- - — CaO + 1(0
6
= c:a - (366 v. e.), vid sesqui-
5
silikaten del med forhållandet (345 v. e.), vid bisilikaten det med
4 2
forhållandet c:a (351 v. e.), vid 2,5-silikaten det med (356 v. e.),
13
vid trisilikaten det med (371 v. e.) således alla lättsmältareänkalk-
talk-silikaten visande manganoxidulens välgörande inverkan på slaggernas lättsmältlighet.
Vid masugnsslaggerna (74 st.) visade sig medelvärdet för värme-behovet = 388 v. e. med minimum 340 och maximum 463 v. e. Upp-delades de i tre grupper befanns:
grupp 1 av silikatgrader 0,7 —1,5 (27 st.) behöva i medeltal 396 v. e.
» 2 » > 1,5 —2,5 (43 >) » » » 382 •
» 3 » » 2,5—3,5 (4 ») » » » 392 »
* Rj() = summa andra baser.