JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
381
ugnens sniältförmäga nedsaltes av för mycket bränder. Dar gaserna eljes bortgå med onödigt liög övervärme gör forslås någon mindre brandprocent ej så stor skada, vid masugnar där värmen väl kan uttagas är bäst slippa brandkol, i överensstämmelse med vad en gammal skicklig bergsingenjör vid ett av våra större hytteverk skrev till författaren: »Säg eleverna all får inan befallning använda inas-ugnen som tjärgrop åt dåliga kolningsugnar, är bäst uppsäga sin plats, ly eljes får man fult rykle för att gå med för hög kolåtgång och för att ej kunna blåsa järnnt tackjärn.» Vid en hei del bruk mäste ingenjörerna nu för tiden blåsa med dåligt kolade kol och då galler det all ställa rätt med godsprocenten. Grova bränder kolas färdiga t'örst långi ned i pipan, verka där kylande på kringliggande gods och försenande på de närmast och över befintliga malmstyckenas reduktion, ja ibland så att slaggen utflyter grönrandig av ej slutreducerade malmpartier.
Om det kan vara ekonomiskt alt använda masugnen som kontinuerlig kolningsugn med antingen chargering bestående av viss proportion välkolade kol och viss okolat trä,som vid Svartå eller endastokolat trä, som en gång föreslagits vid ett Jernkontorsmöte och i senare fallet med tillvaratagande av biprodukterna, är en riiknefråga, ty i båda fallen kan man få lika jämnt tackjärn, men vid samma masugn, drivning o. s. v. biir även produktionen mindre. Fordelen med senaste forslaget skulle väl ligga i bespanng i arbetskraft, då en del av kolugnsfolket kunde inbesparas samt i nytliggörandet av den varme, som vid kolugnarna förloras genoni utstrålning och vid de glödande kolens släckande. Givet är, att man högst betydligt nedflyttar alla de i masugnspipan eljes vanliga reaktionerna orn man uppsätter okolad ved, ty kolningen av något så när grov veds kärna tar lid. Betydlig tillökning i piphöjd vore givetvis nödvändig med åtfoljande större godsuppforslingskostnad, men all avstybbningsprocent skulle bortfalla och pinnar, stubbar (sönder-huggna i bitar) skulle gå lika bra att använda som ved.
F. Avpassandet av blästerns värme och användningen av torkad bläster.
Övermasmästar Kallstenius anför i 1841 års .1. K. A. sid. 1 och f. effekten i kolbesparing som under i övrigt lika forhållanden erhölls vid trenne stycken masugnar genoni overgången från kali till varm bläster. Besparingen utgjordes vid:
Svartnäs masugn från vid kali bläster 14,64 tunnor per skeppund.
till » 186° » 11,8 ft » » » således 19 %
Valla » från kali 11,29 » »
till » 300° » 8,22 » » » » •27 %
Nyhytte » från » kali » 10,77 » x> »
till » 140° » 8,87 » » » » 18