388 JÄRNETS METALLUHGI
svårreducibla Dannemoramalmernas natur och i nödvändigheten för svavlets skull reducera ut en mängd mangan.
Högsta drivningen visar exportjärnshyttorna, men om dessa kau inan egentligen ej säga något alis, ty de tillverka snart sagt alla möj-liga järnkvaliteter i en enda röra.
Blästerbehovets beräknande för olika drivningar och tackjärn ssorter. Huru därvid tiligår belyses kanske bäst genom ett exempel. Vi se i ovanstående tabeil LXXI att medelkolåtgången för bessemertackjärns-blåsning är 69 hl träkol per ton. Medeldygnstillverkningen vid våra små bessemerhyltor är 17,4 ton tackjärn. Således dygnskolåtgången = 69 -17,4 = 1201 hl. Denna träkolsmängd innehåller, av kemiskt rent kol, om kolen väga 14 kg per hl och hålla 83 % C = 1201 • 14 • 0,8 3 = 13956 kg C. Hårifrån avgår tackjärnets kolhalt + halten av del kol, som behöves för kiselns utreducerande (manganens utreducerande lämnas ur pakningen). Säg att tackjärnet bör hålla 4% C och 1,5 % Si, L1. , 24
biir det 4 + 1,5 ■ — = 53 kg C per ton tackjärn. Antaga vi nu att ingen direkt reduktion forekommer i masugnen, så befinna vi oss, då det galler biastern, på den s. k. säkra sidan. Det kemiskt rena kol, som skall med blåsterns syre förbrännas till koloxid, biir då 13956 — — oo - 17,4 = 13034 kg erfordrande en luttmangd = 9.j —
75560
— 75560 kg i“ —— = 63690 m8 luft av 15° lemp, och 760 mm tryck. Härtill får man sedan lägga elt tillskott för läckage, det vi vanligen heräkna till 30 %, då slutsiffran skulle bli c:a 83000 ni3 per dygn eller per ton bessemertackjärn 4770 m3 och per ton använda kol c:a 5000 m8 av blåsniaskinen levererad luft.*
Driuningen och ekonomien. Så längt tackj ärnskvaliteten och kolåtgången Lill åla, så gå med största möjliga driv-n i n g!
H. Olika bränslens inflytande.
Till en del är härom redan ordat förut, tilläggas behöves blott:
l:o. God koks och goda träkol ge tackjärnet ungefär samma fosfor-tillskolt.
2:o. Träkolen hålla endast i det närmaste omärkligt spår av svavel, koksen åter haller avsevärd mängd därav. Således fordrar koks-beskickningen högre basisilé på slaggen och högre ställvärme, men ger ock högre ställvärme än träkolen.
* Vid koksmasugnar räknas utomlands enligt Hütte med 5500 ms av blåamaskinen instigen luft.