390
JÄRNETS METALLURGI
Allt efter ugnens storlek och »ingenjörens modighet» nedskaffas forst 1(5000—40000 kg koks tned rikligt med kalk för askans skull (12—20 % CaO2CO). Vanligen ock 10 % av koksens vikt god masugns-slagg. Härpä följa i sättningar 100 koks + 100 gods och stegras denna godssättning vid Tysklands fattigare beskickningar så småningom för var tredje sättning, så man kommer upp till 200 gods på 100 koks då man med sättningarna kommit upp till gasfångets underkant. Alil hissas ned och utbredes nedtill noga av arbetare placerade neri pipan. När man håller på i buken tar man tre koksfyllningar i taget och dårpå tre godsfyllningar o. s. v. Då pipan är fylld pådrages 320—350° varm bläster, helst från apparater eldade med annan i gång varande masugns gas. Har man ej någon annan masugn i gång, är bäst börja med fyllningen med torra träkol till något över formorna. Man blåser att börja med med 5 cm pression och 40 mm tättöppningar. Var tredje timme höjes pressionen med 50 mm tilis man efter 6 timmar är uppe i 20 cm tryck. Sen man blåst 3 å 4 timmar göres forstå ut-slaget. Fullmalmat bör man få 2:dra eller 3:dje dygnet och efter hånd insättas större tättor samt stegras blästerns temp. och pression, så att dessa bliva normala samtidigt som fullmalmningen kommer ned till formorna.
Enligt Hütte tappas slaggen vanligen varannan, tackjärnet var sjatte timme. Utslagshålet igensättes med antingen en blandning av 10 delar kvartsand 1 del åkerlera eller 1 del lera och 2 delar kokspulver.
Såvål koks som malm (orostad) vägas till. Kokssatsen nedsläppes först, malmsatsen sedan, där enkel kon och tratt användes. S. k. flöte måste finnas, så man kan veta när kokssläppet skall göras, och detta bör vid enkelt uppsättningsmäl göras så, att beskickningen studsar mot pipväggen lagom längd in. Man har då endast s. k. ringsättning. Bättre är dock använda Charlevilles eller Tholanders uppsättningsmäl och använda dem så som sker vid träkolshyttorna i Sverige.
K. Tecken på nödsatt och hårdsatt gång.
Vid n ö d s a 11 gång:
l:o. Kranslågan är het och avsätter sitt saltbeslag på uppsättnings-målets järndelar. Ur öppet uppsättningsmäl uppkomma ur kolen en mängd små vita snart slocknande gnistor s. k. fräs- eller krav-gnistor. Synas sådana gnistor uppkomma endast utefter muren, anger det att mursättningen är för liten.
2:o. Formskenet lyser bländande vitt. Tittar man in genom forman, lysa slagg- och järndroppar vita. Timpeln eller slaggforman beslås med vitt anflog, slaggen utrinner med grafitfjäll och har efter stelnandet vit eller ljus brottyta. Tackjärnet utrinner lugnt utan