JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
40 9
om man här använder kvartsmassa, dylik med tillräckligt med kvarts-stoft uti.
Lokala ojämna frätningar i understallet uppkomma åter vanligtvis genom inträngande fuktighet.
e. Ugnsbrott och m urverksförstöring av zink: Mur-verket i masugnspipan kan även förstöras genom att beskickningen håller zink i något betydligare mängd. Vi hava redan i kapitlet Järnets legeringar något ordat om zinkens forhållande i masugnen. .lärnmalmerna kunna hålla zink antingen såsom zinkblende eller som galmeja, men våra svenska hålla den endast i forrå formen och sällan i besvärande mängd. I rostugnen uppoxideras, som förut sagts, zinkblendet liil zinkoxid och zinksulfat. Del senare kan urtvättas, om malmen något eller några år får ligga utsatt för regn och snö, eljes löljer även det med i masugnen. Vid nedgående! genom denna ut-reduceras zinken direkt av kol vid en temperatur av 1000° och högre och går genast i gasform, varefter den, medföljande den andra gasstrømmen — uppkommen till en nivå i pipan, där temperaturen är cirka 500°, med kolsyra åter förbrinner till zinkoxid, vilken dels i pulverform bortgår in i gasledningarna, där avsättande sig som flyg-aska (Flugstaub), dels slår fast på järndelarna under uppsattningsmålet och i rörmynningarna, dels även fastnande på själva tegelmuren i pipan i varviga hårda grågrona stenmassor. Hårdast fastna dessa stenmassor vid teglet och vårst, om detsamma är skrovligt eller poröst samt kan darifrån ej lösspettas utan att tegelskärv medföljer. På järndelarna fastna de mindre hårt och därför har man i Amerika funnit på att i masugnar, som äro mycket besvärade av zink, i stallet för tegel i 500°-nivån och ovanför inmura tackjärnsringdelar. Dessa anhopningar verka sedan mycket hämmande på gasavloppet (mycket vida gasrörsmynningar måsle vid sådana masugnar användas), men även verka de till skev gång i pipan, och likaså till bildandet av skullningar av det först omtalade slaget, i det att, där zinkoxid börjar avsätta sig, på muren strax fastnar mull- och kolflittror, och så växer skullen ut tät- och hårdgjord av nya zinkoxidångor, mull och kol, malm- och limbitar. Dessa skullar bli gasläta, tunga och hårda. Dylika skullar bildas dock endast, om av en eller annan anledning kalia murfläckar uppstå något längre ned i pipan. Vanligast är bild-ningen av kompakta zinkoxidlager med en halt av 80 å 90 % ZnO. Där man är mera besvärad av dylika, låter man, då man märker att de börja oroa hyttgången, beskickningen sjunka under avsättnings-nivån. Lyfter så av och rengör det slutna uppsattningsmålet på undersidan, och spettar loss de andra ansatserna i gasrörsmynningarna och på murarna samt upptager brottstyckena med långa tänger. lakl-tager man ej detta, så börja förr eller senare stycken av ansättningarna lossna av sig själva och följa med beskickningen ned i stora klumpar, »ugnsbrott». De hinna då forstås endast på ytan reduceras vid och