ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
410 JÄKNETS METALLURGI närmast under 1000°-nivån utan nedkomma till l'ormorna. dar, vid sitt reducerande och förgasande, verkande i högsta grad avkylande, häm-inande även ovanför all reduktion, så att, om ej genast hetaste varni-bläster päsläppes och godspäsättningarna minskas, ett svårt kok bür följden. Bitar av zinkoxid och zinkångor följa då med slaggen ul, avgivande gulaktig rök och d:o beslag, ja, även zinkdroppar utkomma, vilka brinna med blåli sken, under det slaggen biir svartbrun. Vid utslaget ser man blåbrinnande cirkelformade ytor av zink på tack-järnet, men i delta finnes efter stelnandet ej spår av zink. De inne i stallet i gasform bragta zinkångorna gå visseiligen till större delen upp genom pipan bildande nya flygask- och ugnsbrotts-massor, men en del intränga ock i ställväggarnas porer och omvandlas dar dels till zinkoxid, dels till zinkspineil, uppmörande och sön-dersprängande väggarna. Som zinkspinelien bildas först vid temperaturer över 1000°, så är teglets av zink beroende frätning att söka vid och strax över form-nivån, och kan ej uppstå annal än då ugnsbroltstycken få på ovan-näninda sält gå ned i stallet. M. Dämning av masugn. Av flera anledningar kan det inträffa behov av att avstanna blåsningen i en masugn innan densamma behöver nedblåsas i och för reparation eller omställning. Bland sådana mera ofta förekommande anledningar märkas: inträffade skador i hyttans kraftstation eller å dess kraftledningar, uppfordringsbanor, blåsmaskiner, blästerledningar och varmapparat, inträffad kolbrist, d:o malmbrist (sällan numera), d:o vattenbrist, epidemiska sjukdomar bland hyttfolket och strejker. Som en nedblåsning alltid medför omställning av hyttan, söker man då hjälpa sig frain med s. k. dämning, d. v. s. att masugnen får stå lylid med gods, tilis forhållandena ändrats därhän, att man ser sig i stånd hålla den på nytt i gång en längre tid, och skola vi nu se till, huru en dämning anordnas. Vid storstrejken år 1909 dämdes så gott som alla våra masugnar och fingo stå dämda i nära tre månaders lid, och som ingen i forvåg tankte, att strejken skulle kunna pågå mera än 4 å 6 veckor miss-lyckades dämningen på flera stållen mer eller mindre, vilket i sin tur gjorde, att vi fingo en den bästa och allmännaste erfarenhet om, huru en dämning för längre tid bör utföras. Intet onl som ej har något gott med sig! Om man ser, att det som inträffat — t. ex. en blåsmaskinskada bör vara avhjälpt på några timinar eller ett halvt dygn, så vidtagas inga andra åtgarder, än att sedan blåstern frånslagits först göres slagg-tappning, darpå utslag; slagg- och utslagshål rengöras väl och igensättas