JÄRNETS UTBRINGANDE UR MALMEN
411
sedan med yttersla omsorg. Tättorna utdragas ur formorna. I dessa instoppas hårda, degiga lerklumpar, som väl och lufttätt tilltryckas, sandhögar uppösas framför utslagshål och timpel, formvattnet minskas tilis del nära nog kokar, gasspjällen igenslås och masugnens täckhällar päläggas och tillsmetas på ett litet undantag när, vilken öppning måste hållas öppen för de från de nysatta kolen avgående destillationsgasernas skull. Ved inlägges i varmapparat- och rostugnsluckor och i båda hålles frisk fyr. När skadan sedan blivit avhjälpt, avtagas täckhällarna, pluggarna uttagas ur formorna, tättorna inskjutas, bläster påslåppes, sandhögarna bortösas, och då gasstrømmen kommit väl i gång påslåppes åter gas till rostugn och varmapparat.
Är det åter givel att stillaståendet skall bli långvarigare, måste vidlyftigare åtgårder vidtagas.
Blåser man ej forut grått järn utan t. ex. vitt, så minskar man så mycket på godsmängden, att man är säker på att före dämningen först få ett halvvitt, så ett och sist ett eller ett par helgråa utslag.
Detta för att få pipan väl genomvärmd innan dämningslistans gods nedkommet i stållet. På de sista sättningarna för helgrått järn låter man så ett antal tomsättningar följa, en eller ett par blott, om det är fråga om endast ett par dygns dämning, eljes flera t. ex. vid 4 dygns 4 tomsättningar, vid 4 veckors 6 tomsättningar, vid 6 veckors 10, sällan flera, utan ändrar man i stallet på godssättningen vid än längre stillastående. Vid 3 a 4 dygns dämning låter man på tomsättningarna följa sättningar med blott 3/.i av den vanliga godsmängden, vid 2 veckors med halva, vid 4 veckors med tredjedelen, vid 6 veckors med fjärdedelen, vid dämning för 8 veckor eller mera är åter bäst följa den vanliga påblåsningsokningslistan, med tillägg av ’/i mera tomsättningar. Malmökningen tages vid endast 4 dygns dämning härefter så rask, att sist före dämningen uppsatt sättning håller vanlig godsmängd, d. v. s. fullmalmning på en ugnsfyllnad, vid två veckors dämning fullmalm-ning på två ugnsfyllnader och vid 6 veckors på 4.
Sedan första tomsättningen uppsatts fortsattes blåsningen på vanligt satt med slaggtappningar och utslag å ordinarie tider endast med avpassande av de senare så, all sista utslaget kan göras, då forstå tomsättningen visar sig framför formorna. Detta är dock ej den kol-sättning, man forsi uppsatte lom, ty malm och lim gå fortåre ned genom pipan än kolen, och därför måste man i formorna observera, när det innanför dem slutar neddrypa järn- och slaggdroppar. Nu slås blåstern ifrån.
Så göres slaggtappning och utslag, och vid det senare lagar man alt hålet upptages alldeles ned till järngatans botten och dessutom i full storlek. När så mycket tackjärn utrunnit, som kan av sig självt rinna ut genom det upptagna hålet, »vispar» man med krokar ut mera ur den nu vanligen gropformiga ställbotten, och när man ej ens på detta sätt får ut mera, igensättes efter noggrann rengøring utslagshål