420
JÄRNETS METALLURGI
(glodståls- och aduceringsmetoderna), så förlöpte dessa också (alia härd-färskningsmetoderna, Uchatii- och sura bessemermetoden) vid normal gang just efter della Schema, så all kisel och mangan först bortoxi-derades samt först därefter kolet, men sedan man på senare tider dels fått några nya metoder, som ej förlöpa füllt så »normalt», dels börjat mera noga kemiskt studera förloppet vid alla färskningsmetoderna, så har benägenhet visat sig att i stallet uppdela själva färskandet i förfärskning och efterfärskning samt först tala om raffinering om efter färskningen följer en procedur avseende att borttaga någon sinidesjärnets förorening l. ex. svavel och fosfor, medan åter bort-tagandet av i del smidbara järnet löst syre kallas desoxidation och borttagandet av andra gaser benämnes tätgörande.
En del utländska författare hava även indelat de nutida proces-serna — isynnerhet de kombinerade t. ex. sur bessemer — elektriskugn, då först i bessemerugnen blåses stål och sedan i elektrougnen fosfor och svavel borttagas — i: forraffineringen (oxiderandet av Si och Mn), färskningen (oxiderandet av C) och efterrafflneringen (renandet från P och S), men klarast torde vara de första här lämnade defini-tionerna, då med raffinering avses ett enbart renande, med färskning elt smidbargörande (i båda fallen vare sig fullständigare eller ofull-ständigare).
Fulikomligt bortraffinerande av ett legeringsämne eller fullkomligt bortfarskande av kolet ur järnet forekommer ej i praktiken dels av skål att bådadera höra så gott som till de praktiska omöjligheterna, dels ock för alt järnets praktiska användning endast i ytterst sällsynta fall hittilis betingat dylik fullständig rening.
Färskningsmetoderna indelas i två huvudgrupper:
l:o Torrfårskningsmetoderna, dar färskningen sker med osmält tack-jiirn och
2:o Smältfärskningsmetoderna, i vilka smält tackjärn nedfärskas. De förra indelas i:
a Glodstålsmetoden och
ß Aduceringsmetoden.
De senare i:
a Välljärnsmetoderna: härdsmiden och puddling,
ß Götjärnsmetoderna: uchatii-, bessemer-, thomas-, inartin- och elektrostålmetoderna.
1. Torrfårskningsmetoderna.
I dessa u Isattes tackjärnet vid glödningshetta för in verkan av vare sig tritt eller bundet syre eller båda tillhopa, varvid kolet i större eller mindre grad bortoxideras, medan även troligen större delen av kisel och mangan oxideras, ehuru dessa då som kiselsyra och mangan-oxidul kvarstanna i järnet.