Järnets Metallurgi

TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE 433 en lös plan hotten som på undre sidan är försedd med höga flänsar på det att brännugnarnas varma gaser skola komma åt att spela ned Sven under desamma. På dessa lösbottnar ställas sedan likaledes gjutna holkar, den ena på den andra och i vilka holkar de gjutna pjäserna nedpackas i aduceringspulvret. Botten och holkarna ha (nya) 25 mm godstjocklek och givas vanlige« kvadratisk eller rektangulär genomskärning. Den sist påsatta holken täckes med en häll försedd med flänsar även den. Först sinetas på kanten kring hotten en deg bestående av en blandning av eldfast lera och förbrukad sand från putstrummorna. I denna deg-rand nedklämmes sedan första holkens underkant, varpå holken fylles. Så lägges på dess overkant en ny degrand och nästa holk påsattes och så undan för undan tilis kärlet fått önskad höjd, då locket på-lägges, det heia utvändigt runt om smetas med ovannämnda (leg och (iärefter inskjutes i aduceringsugnen och placeras fristående lian föiul insattn kärl. Den yttre smeten hindrar sedan kärlen från alt av ugns-lågan oxideras tor stärkt på ytterytan. Cementeringspulviet utgöres numera överalll av järnsyreför-eningar. Förr har som sådant försökts snart sagt allt möjligt, tegelmjöl, kvartsbitar, aska, sand, ja l. o. m. kokspulver, och även då blevo de sköra, av vitt lackjärn bestående pjäserna mjukare, men aduceringen tog för lång tid. Bäst anser man nu, om man från svenska lancashiresmedjor kan lå hammarslagg och även mycket av vår färskslagg köpes tör delta andamål av de utländska aduceringsverken. Densamma innehåller mycket litet kiselsyra utan består Lill störsla delen av jäinoxidoxidul, men haller ock en del järnoxid samt dessutom en hel del »järndroppar», som på ett mycket fördelaktigt sätt vid sitt oxiderende under bränningen regenerera massan. Under avsvalningsperioden tränger nämligen en hel del luft in i karlen, vilken luft då verkar oxiderande, och finnas då nog med järnkorn med i pulvret, hindras själva pjäserna att för mycket ytoxideras. Därnäst i användbarhet kommer ren rik svart-tnalm i linsers eller ärtors storlek. Våra svartmalmer kunna t. o. ni. användas i sligform, om de äro så väl anrikade, att ej bergartinbland-ningen kommer dem atl sintra fast vid pjäserna. Härnäst komma rika blodstenar i ärtgrovlek, men de utländska röda hematiterna äro ej så synnerligen lämpligä, alldenstund de verka något fråtande på gjutpjäsernas yta. Till Sverige importeras åtminstone av ett våra adu-ceringsverk till färskmedel utländsk hematitmalm! Redan använt pulver uppblandas med nytt och dessutom med den glodspån, som bildas på aduceringskärlens innerväggar under bränningen, vilken glodspån dock först sönderbokas i ärtgrovlek.* Före inpackningen sorteras gjutpjäserna i grova, medelgrova och fina och * När kärlväggarna gønom glodspånens avlagrande avtunnats för mycket, sä sonderslås karlen i bitar, blandas med taekjärn, omsmältas och omgjutas till nya karl. C©