TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
437
2. Smältfärskningsmetoderna.
Vid dessa utsättes tackjärnet alt börja med alltid i smält form för inverkan av vare sig tritt eller bundet syre (eller båda slagen samtidigt), varvid kolet i slörre eller mindre grad bortoxideras, under det alt antingen före, samtidigt med eller efter kolet även en del av järnets andra legeringsämnen oxideras, vilka då med dessutom bildade jäin-syreföreningar åstadkomma slagg, som i smält form nier eller mindre avskiljer sig från del färskande järnet.
Denna färskning drives av sainina skal som torrfärskningen ej heller lili fullständig kolrening, men ofta nog såsom i thomas- och lancashiremetoderna clock ned lili dess blott några få hundi adels procent kol tinnas kvar, och — om man undantager vallonsmidet — så får man vid dessa metoder i slutprodukter! praktiskt laget en jåmn kolhalt hela godset igenom, då man åter vid torrfärskningen som yi seit får en i ytan in mol kärnan mycket olika kolhård produkt. Såsom varande av jämnare sammansättning ävensom av andra skäl, som nämnas längre fram, bli smältfärskningsmetodernas produkter även alltid segare och starkare än torrfärskningens.
Indelning: Vi skilja såsom förut sagts vid smältfärskningsmetoderna mellan tvenne huvudgrupper:
« Välljärnsmetoderna, dar tackjärnet i början av processen hållei sig smält, men dår, allt etter som processen framskrider, järnet biir alil trögflutnare för att till sist få degig konsistens, i vilken form det ock uttages ur ugnarna och
ß (’iötjärn s metoder na, i vilka järnbadet under hela färskningen hålles i smält form och den färdiga produkten ock i sådan form ur ugnen uttappas.
a Välljärnsmetoderna i sin ordning indelas i
l o. H ä r d f ä r s k n i n g s metoder,
a) de gamla s in idesmetode rna, saml
b) 1 ancasbire- och
c. ) vallon metoderna, och
2: o. Puddlingmetoden, medan
ß Götjärnsmeloderna indelas dels efter ungsinfodringmaterialel i sura eller basiska, dels efter sina uppfinnare samt olik-heterna i processer och ugnar i:
b) Uchatii metoden
c) Bessern er metoden
d) Thomasmetoden
e) Martinmetoden
f) Elektrostålmetoderna.
Vid alla dessa metoder sker järnets och dess legeringsämnens oxidering alt börja med så gott som uteslutande med gasformigt