CO
JÄRNETS METALLURGI
syre undantagandes endast om vid martin och elektrostålmetoderna tackjärnet inbringas smäll i ugnen och genast biir i tillfälle att rinna ned under flytande slagg. Men så fort som järnchargen smält och slagg biklats, och järnet blandas med denna (i välljärns-, bessemer-och thomasmetoderna) eller blivit füllt tackt därav (i martin- och elektrostålmetoderna), börja slaggens järnsyreföreningar att spela rollen av syretransportörer mellan ugnsgaserna och järnets legeringsämnen samt delvis till järnet självt, i det att järnoxid kan förbränna järn till järnoxidul.
Rea ktionernas hastighet, och vilka ä innen som i hu-v u d s a k 1 i g grad o x i d e r a s, beror h ä r v i d till god del p å d e n för tillfället i ugnen eller rättare i badet rådande temperaturen och på slaggens järnoxidul och järnoxidhalter.
Så länge badels hetta ej är synnerligen hög oxideras huvudsak-ligen blott kisel och mangan (samt järn) och stiger ej badtemperaturen under liden för raskt, så börjar kolet att i större mängd bortgå först då de två förstnämnda ämnena i det närmaste fullständigl oxiderats. Men stegras återigen badtemperaturen mycket hastigt under smält-processens forstå skede händer det, att kolet börjar oxideras och bortgå, innan större delen av kisel och mangan syrebundits, och då kan siven hånda att betydliga rester av dessa legeringsämnen kvar-stanna ända till processens slut. Utom ugnstemperaturen har även ugnsfodrets beskaffenhet härvid — som vi längre fram skola se exempel på — stark inverkan. Så oxideras manganen hastigare i surt infod-rad ugn, långsammare i basiskt och kiseln tvårtom.
Naturligtvis forefinnas i alla dessa processer en ständig jämvikts-strävan mellan de olika i processen deltagande faktorerna t. ex. mellan de tre huvudgrupperna: oxiderande gasblandning: slagglager: metall-bad, ävensom mellan de i dem ingående faktorerna CO2, CO, H, H2O, CH4, C2H4, SO2, O (och N); SiO2, MnO, MnS, FeO, Fe2O8, Ga(), MgO, P2O5, CaS, A12OS; Si, Mn, Fe, C, P, S. Men som flere av dessa faktorer äro ytterst variabla, åndrande sig från ögonblick till ögonblick och olika i olika delar av ugnsrummet, så intrader ingen enda gang under färskningsprocessen nägon jämvikt, ja ej ens relativt lugn, förrän åtminstone kolet i det närmaste bortoxiderats. Füllt lugn intrader ej ens då, ty då lortsätter oxidation av järn och lösande av järnoxidul samt gaser i metallbadet.
a. Välljärnsmetoderna.
Historik. Då våra förfäder började erhålla tackjärn i sina blästrar eller osmundugnar var det troligen i form av med slaggen utflytande droppar och småpartier, vilka, sen slaggen kalinat, urknac-kades, och då de befunnos osmidbara troligen åter uppsattes på bläster-ugnen för all omsmältas. Emellertid fann man det slutligen vara