440
JÄRNETS METALLURGI
osmundjärnet skulle skatten lämnas i gott tackjärn, »ehuru ännu väl berett osmund kunde tillåtas; dock anstod bäst vederbörande att låta slå ett redligt stångjarn, till det minsta 41/s alnar langt, varav på skep-pundet borde gå 9 till 10 stänger och ej därunder». 1554 förmädde han rikets borgerskap att förena sig om att ej utskeppa något järn på ett helt år och att ej låta någon utlänning köpa det i landet under 120 mark for en låst osmund och 22 mark för ett skeppund stång-järn. ■■ 1 ill förbättrande av gamla och byggande av nya masugnar och för all lära svenskarna färska tackjärnet i härd hade han redan langt förut införskrivit smidesmästare från Lübeck och även mas-ugnsbyggare, varibland de två mest framstående smidesmästarna tyckas ha varit den redan år 1527 omtalade Hans Klingensten (Hans Ham-marsmed) samt den 1540 bland andra tyska smeder omnämnde Master Markus.** Bland annat fick Klingenslen hygga Orga masugn och stålsmedja (i Vånga socken, Vångaherg, Östergötland).***
1604 kunde vår andre duklige hergsmanskung Carl IX efter ett Norrköpings riksdags beslut utfärda förbud för export av tackjärn och osmund* och påbuda att endast färdigt stångjarn och stångstål fingo utskeppas, vilket blev döden för Lübecks och Danzigs järn-tillverkning (vilken nu tack vare våra dagars export av svensk malm fått nytt liv!).
När så Gustav II Adolf 1627 sande de lyska smederna därnere •nbjudning alt flytta över till de svenska bergslagerna med bibehål-lande av sin religion, så kommo en mängd både darifrån och från andra Irakter av Tyskland hitöver. Dessa smeders metod alt färska tackjärn blev härav benäinnd tysksmidet, som sedan levde kvar — ehuru under tidernas lopp allt mera förbättrad — ända langt in på 1800-talet.f
Redan medan Carl IX var heilig av Värmland förlänade han 1572 åt en vallon Willem de Wijk gruvor, hytta och smedja vid Persberg saml förordnade hononi sedan till överste bergsfogde för Värmlands bergslag med sändebrev lill dess bergsmän att i allt även i håmmar-smidet rätla sig efter hononi. Om denne då sökte införa vallon-smidet är emellertid ej bekant, men ej otroligl och 1602 inkallades en annan vallon Willem eller Welani de Besehe, soni hyggde en nv hammarsmedja i Nyköping och på den erhöll privilegier. Denne blev senare bergsfogde över alla bruk i Södermanland. Gustaf II Adolf intörskrev liere valloner och däribland Louis de (leer. Det egentliga införandet av vallonsmidel anses emellertid ha skett just genom denne rike vallon Louis de Geer, som under drottning Kristinas förmyndar-
* Se C. Rinman »Järn och Stål Foradlingen»
.** J. K. A. 1905, sid. 242.
Eni. M. B. Svederus skall den första hammarsmedjan under Gustav Wasa byggte sommaren 1528 vid Fettsta fall i Hedströmmen, Malma socken, pä bekostnad av borgaren i Stockholm Didrik Rost oeh holländaren Wellam van Swollen.
f Ännu i början av 1880-talet drevs ryckvis en tyskhärd vid Bränninge bruk.