Järnets Metallurgi

4 42 JÄRNETS METALLURGI de kunna tillverka billigt järn. Som de emellertid saknade stenkol, måste de söka anpassa den för vedeldning. Den första puddelugnen i Sverige byggdes 1812 av övermas-inästar Stentelt vid Klosters bruk på brukspatron Rosenborgs an-niodan,* och sedan byggdes sådana ugnar även vid Schebo, Nyby, Nyköpings, Göteborgs och Motala verkstäder, Gammalkroppa, Avesta, Kallinge och Surahammar. I räkolsnöden i England hade emellertid även medfört förbätt-ringar i härdsmidesmetoderna och della isynnerhet i landskapet Lancashire, varest man genom härdarnas bättre kringbyggande och isynnerhet genom att förlägga det färdigfärskade järnets välining till en ugn eldad med stenkol (vällugn) åstadkommit ej blott betydligt minskad åtgång av träkol utan även erhållit ett jämnare mjukare järn än l. o. in. det svenska tyskjärnet. När därföre smidesdirektören vid Jernkontoret, brukspatronen å Lesjöfors Gustaf Ekman, 1830 erhöll kallelse från bruksförvaltar Forsenius å Söderfors att komma och söka hjälpa honom i hans strävanden all åstadkomma ett jämnare och segare järn till grovsmiden (ankaren, kättingar m. m.), så foreslog Ekman, soin hört talas om smides metoden i Lancashire, att de borde försöka densamma för åndamålet. Forsenius hade redan förut självständigt börjat, alldeles som lancashiremännen, förvärma tackjärnel, innan det nedsmältes i vallonhärden och fünnit delta formår) ligt ej blott för kolåtgången utan även för järnets jämnhet. Ekman grep sig nu genast an med saken. Konstruerade en sluten härd ,** men började redan innan den blev tärdig arbeta på lancashiresätt i förefintliga härdar och fick betydligt förbättrad produkt. Ändock ej nöjd med resultaten beslöt hau utresa till England och själv i Lancashire arbeta vid därvarande härdar för att fullständigt lära sig metoden. Resan företogs 1831 under aug.—okt. Men som från Lancashire en mängd smeder lockats bort redan förut till andra länder, höll Ekman på att ej alis få tillträde till smedjorna. Till sist lycka-des det dock och med sin ovanliga energi gjorde han sig då full-komligt förtrogen med arbetssättet. Därvid fick han även klart för sig, att han måste tanka på alt åt oss här hemma konstruera goda vällugnar men med torv- eller vedeldning,*** om metoden här skulle bli lullt tillämpelig, likasoin han ock beslöt förorda det nya järnets uträckande i valsverk i stallet för i hammarverk. 1833 hade han redan infört detta smide utoni vid Söderfors och Lesjöfors även vid Perna och Liljendal, varefter metoden så sinåningom spred sig till flera bruk, isynnerhet sen Ekman lyckats konstruera en för våra hränslen passande vällugn. h r a n c h e-C o m t é-m e t o d e n hade Ekman redan före 1830 stu- * Se J. K. A. 1816, sid. 81. Se J. K. A. 1830, sid. 363 och plansch *** Se J. K. A. 1832, sid. 177.