____________ _____________ _________
_____
TACKJÄRNETS RAEFINERANDE OCH FÄRSKANDE
Påsatt tackjärn per skift___________
Kolåtgång till 20 lisp. stångjårn
Överkol............................
Överjärn ......................
Tidsåtgång
per skift max. 12tim:r37 min., min.
max. min. _______ modeltal
25,6 lisp., 13 lisp.. 19,25 lisp
22 t:r , 11,08 t:r , 16,54 t:r
53,83 % , 8,83% , 31,08 %
14,08 » , 0,00 » 7,0 4 »
tim:r 51 min., medelt. 9 tim:r 44 min.
En annan avart var bu tsmide l som på Rinmans tid drevs blott i Värmland, Grythytte och Dalslands bergslager och företogs med vttersl hårdsatt järn och som tillgick på så sätt, att tackjärnet blott nedsmältes och omsmåltes med rikligt med slagg och utan egentliga hrytningar till dess det blivit så färskt, alt det kunde uträckas till ett ytterst ojämnt stålartat järn, som med förakt i de andra hergslagerna henämndes butjärn.
Franche-cointé-smidet drevs i siti hemland Frankrike egentligen ganska olika mol vad del utarbetades i Sverige, såsom framgår av Jernkontorsstipendiaten .1. W. Ramsays beskrivning å detsamma från en resa han 1859 foretog i Franche-comté.* Där var det egentligen endasl en förbältrad vallonmetod, vid vilken de erhållna smältstyc-kena ej som vid denna uträcktes i särskild härd utan i själva färsk-härden. Den senare var till del ändamälet försedd med tvennc for-mor, men dessa lågo bredvid och Lütt intill varandra och tackjärnet var som vid vallon gjutet i form av långa gösar, som genom elt hål i härdens bakvägg inskötos strax framöver ena focus. Endast en gös insköts i taget. Smältorna höggos i tvenne delar och dessa hopslogos till två smältstycken, vilka i andra focus välldes samt sedan uträcktes. Denna uträckning tog c:a l*/g timmes tid, under vilken tid tackjärn oavbrutet avsmälte från tackjärnsgösen, som frammakades alll efter som den därunder smälte av. Tackjärnsdropparna dröpo därvid ned genom den oxiderande gasströmmen och raffinerades därvid från kisel och mangan, 2 å centner fick för varje gång avsmälta. Jämngrätt ljust träkolstackjärn önskades helst, såsom givande bästa hardgång och bästa produkt. Så fori räckningen av foregående smältas stycken fullbordats började härdens två smeder ivrigt bryta i härden, därvid noga genomarbetande tackjärnet med slaggen så att kok i regel upp-kom. Färskning och smältgöring togo tillsammans endast 3m timmes tid och kolåtgången ställde sig för det färdiga stängjärnet till 48 ä 50 hl per ton.
I Sverige åter använde man sig att börja med av vanliga enforms-lancashirehärdar men övergick senare till tvåforms sådana. Lancashire-fbrman utbyttes dock i den förra härden mot en bredare, på det att man skulle få väll på längre bitar i taget av smältstyckena. Viel de senare härdarna åter hade man på ena sidan en bred franche-comté
Se J. K. A. 1860, sid. 73.