TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
vid att underkastas slarkaste dimensionförminskningar i valsverk eller under hammare utan alt på ringaste vis brakna. l:ma svensk lanca-shire låter i vitvärme misshandia sig hur som helst utan alt förlora sina goda egenskaper. Men den skall sedan ock tåla vid att kraftigt och hänsynslöst smidas och bearbetas vid alla temperaturer med undantag av blåvårme — vid vilken allt järn utom det högprocen-tiga nickeljärnet är skort.
Visar lancashirejärnet skörhet i värme, kan denna vara orsakad av Hera omständigheter. Skörhet i vitvärme t. ex. beror i regel på i det mjuka järnet inbäddade stålkortlar och dessas orsak år vid allt ej for ståltillverkning avsett järn — uteslutande siarv eller fusk av smeden. Vanliga orsaken härvid är att denne antingen ofrivilligt och blotl av siarv låtit en eller annan ej slutfärskad färska ned- och in-komma i smältan, eller han rent av för att vinna i tid, kol och av-bränna med spettet b ä n t ned osmälta färskor i den sig bildande smältan. Smed som vid tillverkning av l:ma lancashire belrades med dylikt fusk bör genast avskedas. Han passar ej som hergsman. I sällsynta fall kan orsaken till skörhet i vitvärme även vara overmått av rödbräcka orsakad av vare sig svavel, koppar eller arsenik ellei två eller tre av dessa föroreningar samtidigt, belel ligger då hos tack-järnet och malmemas behandling under rostning och i småltning och böra då hyttingenjÖren och masinästaren hållas efter, såvida de ej tvin gats alt använda malmer, som hellre bort stanna kvar i gi uvan eller å gruvbacken än sättas upp på rostugn och i masugn. Fiån Grythytte bergsslag och liere år tillbaka kan författaren anföra eil fall, dar hyttingenjör oeh smidesmästare orättvist fingo uppbära allt klander för en disponents och en gruvingenjörs tilltag i denna väg.
Men eit lancashirejärn kan också vara lortmjukt och brakna till följd av delta. Sådant inträffar tyvärr alltför ofta numera och 01 -sakas i många fall av en kombination — bruksstyrelsens vinst-begär + smedernas lättja! Till smedjan levereras alltför lättfärskat tackjärn! Ju lägre kolhalten är hos tackjärnet, ju hastigare lörlöper forstås färskningen i lancashirehärden, och ju trevligare tycker smeden det är, tidsåtgång per smälta biir mindre och likaså avbränna och kolåtgång per ton framställda smältstycken. Smeden tjänar i summa produktion, överkol och överjärn och bruket med honom tilis klagomålen för levererat råtigt järn börja inströmma. Är tackjärnets kolhalt för låg och smeden ej redan under nedsmältningarna börjar och sen fortsätter ett ivrigt brytningsarbete, så blir ej blandningen av järn och slagg så fullständig, som den hör vara i l:ma svensk lancashire. Slaggen kommer att bli ojämnt fördelad i järnet, en del järnlameller bli nästan slaggfria — grovtågiga, en del åtskilda av för grova slaggtrådar och »kvasta isär sig» vid vridningar och böj-ningar i kallt tillstånd — stängjärnet får vid sådana päkänningar kilt langsgående kallbrakor. Nå, orsaken till tackjärnets låga kolhalt tir