!-r.~
II. Järnet och dess legeringar.
•rfl
—J,
A. Rent järn.
Kemiskt reut järn användes ej inom tekniken och är för övrigl ytterligt svårl all framställa i det alt de sista spåren legeringsämnen dl() nästan omöjliga alt avskilja. Framställningen av möjligast rent ■larn tiligår emellertid så, all man över kemiskt ren järnoxid eller järn-klorur inlagd i glödande platinarör framleder en torr och från andra gaser ren vätgasström. Det erhållna järnsvamppulvret får kallna i 'algasen, hoppressas i syrgasfri almosfär och smaltes, då den i mängd ‘l”s°rberade vätgasen, ehuru ej füllständigt, bortgår. Vid smältningen “Pptager dock järnet Iran smältdegeln och gaserna i densamma även . et andra legeringsämnen. Elt annat satt är, all elektrolytiskt ur J‘,lnoxidulsalter (vanligen åstadkomna genoin kemisk upplösning av Ient tekniskt järn t. ex. svensk mjukaste lancashire) utfälla järnet. et kommer då all hålla betydande mängder H samt spår av N, C, n’ Si, PöS. Genoin glödningar och omraffineringar kan detta järn erhållas allt renare från legeringsämnen ehuru ingen gång I e,niskt rent, och kan man därför med fog påstå, all füllständigt e,Tiiskt rent järn ännu ej blivil framställt. Se vidare om ovannämnda (l'lrolytiska framställning längre fram.
. Relativt rent järns egenskaper. Dess färg är grå, del kristalliserar .. leguljära systemet ehuru vid olika temperaturer i något olika former, (I! hårdhet c:a 3,6 eller uppglödgning och langsam avsvalning, (lel ävenledes är ytterst tänjbart.. Är vid alla temperaturer mellan och dess smältpunkt mvcket smidbart samt vid höga temperaturer lat|svetsat.
Jarnets allotropiska modifikationer. Osmond har påvisal, all om iiil'-316 järn längüamt uppheltas i med jämnhet stegrad hetta, så ten' 11 lvenne skilda temperaturer eil stillastående i järnstyckets Peiaturstegring, och likaledes om eil överhettat järnstycke långsaml st ' eS’ iHträffa likaledes tvenne stillaståenden i sjunkandet av ' * vl *s temperatur. Dessa stillaståenden har man kaliat hållpunkler