32
JÄRNETS METALLURG!
och funnit, att dessa hållpunkter beteckna overgången hos järnet från en allotropisk modifikation till en annan. Härav följer, att järnet har i fast tillstånd tre allotropiska modifikationer, vilka man givit beteck-ningarna a-, ß- och y-järn. Som hållpunkterna vid upphettning och avkylning infinna sig vid olika temperaturer har man även givit dem olika beteckningar eller tecknet Ac för upphettningspunkterna och tecknet Ar vid avkylningspunkterna.
Ac2 har man funnit ligga vid 770° C., Acs vid 917° C.
Arä » » » » » 767° C., Ars » 890° C.
Modifikationen a-järn har man vid lemp, under 770° respektive 767°
» ß- » mellan 770° tipp till 917° eller resp. från 890°
ned till 767°.
> /- » vid temp. över 917° respektive 890°.
Skillnaden uttryckt i °C mellan Ac2 och Ar2 samt Acs och Ars
kalar man hysterisis.
Alla tre modifikationerna kristallisera i det reguljära systemet, men enligt Hofman*: a-järnet i isometriska systeinel i kuber, /9-järnet likaledes, men /-järnet i kombination mellan kub och oklaeder. Del förstnämnda är magnetiskt, mjukt och smidbart och kan ytterst obetyd-ligt om ens något alls kolbinda sig. /9-järnet är omagnetiskt, hårdare och sprödare och kan upptaga någol lilel niera kol, medan /-järnet, ävenledes omagnetiskt, är segt, smidbart och kan upptaga mera kol (vid över 1000° 1,5 å 3 %).
Det till synes kemiskt rena järnet kallas ferrit.
Som alldeles kemiskt rent järn troligen ännu ej framställts, får man vid nedan uppräknade egenskaper hålla sig till resultat, som sista tidens undersökningar givit, reserverande sig för möjligen kommande nya sifferuppgifter.**
Specifik vikt = 7,8 8.
Specifika varmet varierar vid olika temperaturer och är enligt Oberhoffer (se S. u. E. 7, sid. 1766):
för 0 upp till 250° = 0,1221
» » » » 300° = 0,1257
» •» » » 350° = 0,1 286
T> » » » 400c = 0,1305
» » » » 450c — 0,1 340
» » » » 500c = 0,1366
» » » » 550c = 0,139 5
» » » 600° =0,1417
» » » » 650° = 0,1463
» » » » 700c = 0,1594
» » » » 750° = 0,1 675
* An ** Se outline of the metallurgy of Iron and Steel. flere uppgifter anförda i årgångarna 1904—1911 av S. u. E. samt »Hütte»