478
JÄRNETS METALLURG!
på en trävals av 18 tuins diameter, vilken vals roterede 3 tum under ytan i en träbassäng». Det till korn och ihåliga kulor så granulerade lackjärnet uppöstes efter vattnets avhällande och de grövre körnen sönderbokades i stampverk, varefter granulen betades i en losning av »Kelp, en slags pottaska» löst i vatten. Av den betade granulen togs sedan 1 ton, som noga blandades med 168 skålpund finbokad och Ivättad räckhärdsslagg samt 5 sinå kimfat fint pulveriserad kalk, varpå 2(5 stora deglar, vardera rymmande 93 skålpund, fylldes med chargen, forsågos med lock och nedsattes i en reverberugnsliknande, med stenkol eldad ugn. Ur varje degel erhölls efter 3 a 4 timmar 80 skålpund stål, väl skilt från den svarta glasiga slaggen. Stålet an-tingen urtömdes genast, eller ock fick degeln kallna samt sönderslogs därpä, då en fin stålkaka erhölls. Var värmen i smältugnen dålig, så atl stålet befanns slaggblandat, sönderslogos slagg-stålkakorna, och stålkornen omsmältes i mindre delar i en mindre ugn.
Det är svårt att frigöra sig från den tanken, att denna Bacons metod legat till grund for Uchatii, ty den senares förfaringssätt liknar i allt utom i en ovåsentlig och fullkomligt enfaldig detalj helt och hållet den forrå.
I Värmländska Bergsmannaföreningens Annaler för år 1859 svarar brukspatron Yngström på frågan: »Vilken ståndpunkt intager för när-varande de nya patenterede metoderna att tillverka smidigt järn och stål, nämligen: Bessemers, Uchatii och Östlunds?» »att som de vid Hällefors anställda försök alt efter Uchatii metod tillverka stål endast fortgått några veckor, kunde något yttrande om densammas resultater icke meddelas», men förevisade han emellertid prov å det erhållna stålet.
Bruksförvaltar Nils Mitander åter avlämnade om Bessemerförsöken vid Edske och Högbo bruk fem tabellariska uppgifter och »företedde prov å det på denna metod tillverkade stålet och åtskilliga fabrikater därav».
C. J. Böös var 1859 med vid Hällefors om försöken med Uchatii metod och om försöken med samma metod vid Vikmanshyttan och säger därom:* Dessa försök hava lämnat gott hopp om framgång, enär ett gjutstål erhållits, »vilket till texturen är jämnt och vackert samt, att döma efter de på prov av mejslar, svarvjärn, eggjärn och nummerstansar, vilka hittills blivit gjorda ------mycket stärkt och
användbart». Han säger vidare: »Om man får antaga, att på denna melod av passande rudimaterier tillverkat gjutstål biir till sin godhet jämförligt med det bästa i degel smälta engelska gjutstål, så vill det synas, som skulle denna tillverkning här i landet kunna med ekonomisk fordel bedrivas,» vilken profetia nu i 53 år fullkomligt hållil streck! Böös omtalar att Uchatii metod år 1859 gick ut på all i deglar (2 i varje ugn) smälta 40 skålpund av en blandning av granulerat tackjärn,
* J. K. A. 1860, sid. 303.