TACKJÄRNETS RAFFINERANDE OCH FÄRSKANDE
rostad och finbokad järnmalm samt kolpulver. D. v. s. just samma blandning som Vikmanshyttan än i dag använder, fastän det fort-farande är svårt forstå vad nytta Uchatii kolpulver gör i metoden -eljes fullkomligt lika med Bacons, om man frånser, att räckhärds-slaggen ersatts med järnmalm.
Bessemermetoden. 1851 tog Kelly i Kentucky ut patent på att framställa stål och smidesjärn genom att blåsa luft genom flytande tackjärn,* men han tyckes saknat penningar eller formåga eller båda delarna all fullfölja och genomföra sin uppfinning. Bättre tur hade en senare uppfinnare, Bessemer, som hade penningar och visserligen även saknade formåga att genomföra uppfinningen, men som fick hjälp av en uppoffrande duktig svensk, vilken åt honom räddade äran att vara järnhanteringens störste uppfinnare och vilken dårpå offrade sin förmögenhet och sin unga mannaålders basta krafter utan tack från uppfinnaren. Denne i sin tur saknade visserligen formågan genomföra sin tanke i praktiken, men ägde i stallet utvecklad formåga att sedan draga füll nytta av svenskens arbete i både eko-nomisk och »ideell» väg — skördande millioner i mynt och massor av ulmärkelser och ordnar. Hänvisande till Stahl und Eisens dödsruna över Henry Bessemer** tillåter sig författaren göra ett kortfattat ut-drag därur.
Bessemers fader Anthony Bessemer ledde vid franska revolutionens utbrott i kompani med Robespierre ett bageri i Paris, och lyckades, då den senare led sin rättvisa lön för sina ogärningar, själv rädda sig över till England, där han först fick en plats vid Myntet, men sedan grundade ett stilgjuteri, i vilket hans son fick gå och arbeta. När denne fyllt 18 år reste han till London och lyckades där ändra om engelska statens stämpelstansar, som förut varit så enkla, att staten årligen förlorat c:a 1,800,000 kronor i stämpelförfalsk-ningar; men som han ej tog patent på de nya stämplarna, fick han för sin uppfinning varken tack eller belöning. Han tog sig då för med nya uppfinningar. Tog patenter på att gjuta stilar i vacuum, på framställning av sammet, på framställning av bronspulver varå han tjänade grunden till sin stora förmögenhet, patenter å färger och fär-nissor, på förbättringar av järnvägsvagnar, patent mot gruvexplosioner, patent på specialpumpar, patent på sockerraffinermaskiner och så vidare, men då sen Krimkriget utbröt, satte han kronan på verket genom att ta patent på en kanon, som skulle utan knall med krutets hjälp avskjuta roterande projektiler. Denna fina uppfinning utbjöd han åt engelska amiralitetet — som lät kasta ut honom, varför han avreste till Paris och fick f. d. artilleriofficeren kejsar Napoleon att tro på sin uppfinning och av honom dels belönades med heders-legionen (som engelska regeringen till hans harm dock förbjöd honom
* Se S. u. E. 1887, sid. 11.
** S. u. E. 1898, sid. 301.