ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
546 JÄRNETS METALLURGI väl låta Chargen gå het alt börja med, vilket befordrar kolets oxidation, men sedan låla efterblåsningen gå med relativt kalit bad, vilket påskyndar defosforeringen och i samma mån minskar järnborlbrän-nandet under denna, ulföres så, att, då koloxidlågan upphör eller strax förut, inkastas i konvertern briketter pressade (i 80 atm. tryck) av en blandning bestående av valssinner och kalkhydrat. Deras sammansättning ställer sig ungefär sålunda: Järngranalier 1 %, järnoxid 31 %, järnoxidul 45 %, kalk 10 %, vatten 4 %, kolsyra 1 %, resten inblandad sand m. m. Tillsältningsmängden rättas naturligtvis efter badlempera-luren. Utom redan näninda fördelar skall vinnas, även i mindre kalk-åtgång, mindre utkok och fosforrikare thomasfosfat, samt mindre ugnsfrätning. Thomasslaggens konstitution har under senare år blivit mycket omdebalterad,* men man kan ej säga alt füllt uttömmande utredning ännu foreligger. Klart är att under blåsningens första moment bildas kalk-mangan-järnoxidul-silikat jämte kanske, vid då varande stora luftsyreöverskott, även järnoxid-kalk- och järnoxidoxidulföreningar. Så fort emellerlid fosforsyra även börjar bildas uppstår även kalk-fosfat, som Hilgenstock antagit utgöras av tetrafosfat 4CaO • PgO5, men som Kroll på grund av det i blåsningens början förefintliga stora kalk overskottet antager utgöras av oktofosfat 8CaO - P2OS. Delta kan emellerlid ej bestå ända till slutet, emedan kalken ej räcker till härför når vid efterblåsningen en myckenhet fosforsyra bildas. Troligen bildas dessutom redan i blåsningens början föreningar av kalkorto-silicat med kalktelrafosfat eller kalk med sexbasisk fosforsyra. I den stelnade thomasslaggen har Carnot påvisat blåa monoklina kristaller, vårs analys gav honom anledning förmoda dem vara sammansatta 3CaO, PjjOj 2CaO, SiO2, under det Stead och Ridsdal anse dem sammansatta 4CaO, P2O6 CaO, SiO2. Sedan har Kroil påvisat att dessa kristallers moderlut utgör en sammansättning, som kristalliserar i hexagonala pyramider av, då de äro rena, vacker grön färg och füllt genomskinliga. Han kallar denna thomasslaggens huvudmassa thomasit och anlager den sammansatt: 3(6CaO, P2O5) ■ 2(2FeO, SiO2) ■ (CaO, MnO, Fe2O3), dar fosforsyran skulle uppträda sexbasisk. Blome, som sökt utreda, vid vilken sammansättning bästa citratlösligheten skulle ernås, har påvisal, alt della inlräffar vid så hög kiselsyrehalt, att smältan kan anses bestå av 58,0 5 % CaO, 12,5 2 % SiO2 och 29,4 3 % P2O5, som han antog bildade en forening: 4CaO, P2O5-CaO, SiO2, och visade han, att denna forening är füllt cilratlöslig vare sig den avkylts hasligt eller långsamt, medan andra thomasslaggsammansält-ningar få belydligt mer cilratlöslig fosforsyra, om de få långsamt av-svalna, än om de avkyles hasligt. Kroli antager emellerlid, att denna smälla givit en sammansättning 3CaO, P2O5 -2CaO, SiO2. * Se S. u. E. 1883 sid. 498. d:o 1886 sid. 525, 719, d:o 1887 sid. 557 d:o-1909 sid. 1481, d:o 1910 sid. 2161, d:o 1911 sid. 2020.