ForsideBøgerJärnets Metallurgi

Järnets Metallurgi

Forfatter: Odelstierna

År: 1913

Forlag: Albert Bonniers Förlag

Sted: Stockholm

Sider: 720

UDK: 669.1

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 992 Forrige Næste
-? JÄRNETS METALLURGI Ledeburit kallas Ivärkylda kristaller med 4,2 % C. Austenit är detsamma som oomvandlad homogen, fast losning av karbid i /-järn. Gängen für omvandling vid återupphettning blir därför vid stål med högst 2 % C: Austenit, martensit, troostit, (osmondit), sorbit, perlit. Alla dessa järnbeständsdelar — med undantag av perliten — äro endasl med mikroskop iakttagbara *. Inom tekniken använder man emellertid ännu vanligtvis de gamla termerna och skiljer man, då del gäller det kemiskt bundna kolet, endast på två förekomstsätt och blandningar nie]Ian dessa, i det man kallar för: »Härdningskol» del kolets förekomstsätt, som uppstår, om stärkt upphettat järn häftigt avkyles, och då man erhåller eil mineralogiskt sett hårdare stål (hållande martensit). »Ceinentkol» iiter det kolets förekomstsätt, som uppstår, om man låter eil stärkt upphettat stål långsamt avsvalna, och då man erhåller etl mineralogiskt seil mjukare stål (hållande cementit). Vid ett skarp-härdat ståls anlöpning overgår så allt mera härdningskol till cement-kol och slålet blir allt mjukare till dess del, då allt härdningskol för-svunnit, blivit så nijiikl, det kan bli. Anlöpning: Vi hava nu flere gånger lalat om anlöpning och viija vi därför se till vari denna beslår. Om ett blankpolerat järnstycke, på ytan väl befriat från feti, så småningom upphettas, så antager ytan efter hånd olika färg, vilka färger så atl saga markera olika temperaturer hos järnstycket, och stegras hettan, så börjar järnet självlysa i mörkt rum med allt Ijusare, skarpare glans, vårs nyanser ävenledes tillkännagiva olika temperaturer. Genom pyrometeravläsning har man så besliiml, vilka temperaturer, som motsvara dessa anlöpnings- och glödgningsfärger, saml enligt Hütte» Ialt dem liil: Anlöpningsfärgerna: Glödningsfärgerna: Ingen färgning upp till . . 200° Brunrod glödande vid 550° Ljusgul vid 220° Mörkt röd » » 650° Klargul » 230° Körsbärsröd » » 750° Mörkgul » 245° Ljusröd » » 800” Brungul » 255° Gulröd » » 900° Rödbrun » 265° Gul » » 1000° Purpu rröd » 275° Ljusgul » » 1100° Violett » 285° Matt vit » » 1200° Blåklintsblå » 295° Bländande » » 1500° Ljusblå » 310° Havsgrön (gråaktig) vid . . 325° Ingen färg mer vid över 330° malt yta * Se för övrigt »Hütte» 1910 sid. 84.