094 JÄRNETS METALLURG!
brister, varvid man av brottytans utseende kan döma, huru långi defos-foreringen fortskridit. Visa gnistorna för hög kolhalt, och koket är mindre livligt, så inkastas Gällivaremalm 50 ä (50 kg åt gangen. Hai-man haft mycket gjutskroskräp med i chargen händer, att man får av malmen insätta 300 kg eller mera. Minst en timmes kok vill man ha, för alt badet skall bli nog varmt. Ser man därför, att det utan malm gåti ned till mjukt, innan den tiden, så inkastar man några slanger tyskt tackjärn och »haller koket uppe». Under koket inkastas alil ibland mera kalksten för defosforeringens skull, tillsammans 300 kg, men ej fortåre, än alt slaggen håller sig någorlunda kvick hela tiden, ty delta är ett viktigt defosforeringsvillkor. Inalles ålgå 6 5 7 % kalksten av chargens vikl, såvida ej gjutjärnsskromängden är alltför belydlig. Man nöjer sig nämligen med måttlig defosforering, i det av analysboken framgår, alt l. ex. stålgjutgods tillverkas med 0,106% P. Vanliga halten är 0,0 3ß a 0,0 4 5 % P, men en och annan charge visar °ck så lilet som 0,0 2 0 a O,oi7% P. Manganjärnstillsättningen göres i ugnen (c.a 7< %\ aluminiumtillsättningen (2 kg per charge) i skänken, flusspat tillsältes alllid (12 kg per charge) och kiseljärn i skänken vid stalgiutgodstillverkning. Av flusspaten användes dock minsta delen till slaggens kvickgörande under chargen, titan åtgår det mesta till boltens resande efter utslagen.
Chargens tappande och agnens avlagande. När inan nalkas rätl kolhalt gör man sig i ordning för tappning. Måste man tillsätta man-ganjärn för rödskörhetens borttagande, så »drar man ned» chargen under den önskade kolhalten motsvarande manganjärnets uppkolnings-lormåga. Utslagsrännan rengöres från aska och kol, varmed den varm-eldats. Stalskänken framföres fran sitt eldningsslälle (eldas vanligen nu med masugns- eller generatorgas, ej med träkol som forr) och pla-ceras i rätt slällning framför utslagsrännan. Hejare och utslagsstång klargöras. Kiseljärnet inkastas 15 minuter, manganjärnet 5 minuter löre håltagningen, badet omrores med 2x2 krokar vid enbar mangan järns-, 3x2 krokar vid kisel- och manganjärnstillsats. Utslagshälet urkrafsas inpå stoppstenen. Utslagsstångens trästopp införes och pla-ceras mol densamma, och då utslagssignal från framsidan gives, in-drives med hejsarslag stoppstenen och däremot på ngnens insida vi-lande masstopp i badel och deltas innehåll utrusar i skänken. Vid ett par svenska verk, med martiningenjörer upplärda i utlandet, användes ej stäng med trästopp utan kort spelt i likhet med vad vi gjorde här i landet för 30 är sedan och med samma paföljd av att ett mindre hål erhålles med långsammare tappning och besvärligare ugnsrensning. Ätminstone har både utslag och rensning gått lång-samt vid dessa verk, när bergskolan besökt dem och falt stå och se på! Förmannen gör forstås ett modigt och pampigt intryck dar hau slår och spettar och vränger mitt över det i rännan rinnande stålet, men övernervös förefaller han också och föreställningen verkar mera