598
at l
JÄHNETS METALLURG!
svenska järnverk skulle, på några få undantag när, overgå till järn-framställning på elektrisk väg. Endast 5 å 6 av dem ha så mycken kraft disponibel och av dessa ha Domnarvet, Uddeholm, Storfors ocli Bofors skyndat att efter de sista lyckliga resultaten av försöken vid frollhättan kasta sig över till den nya metoden medan ell par till be-reda sig alt göra det. De andra äro hopplöst ställda utanför detta paradis port. En av våra duktigaste bergsingenjörer, överingenjör vid ett av våra största verk — visserligen etl verk ställt så gott som utan-lor porten — har också offentligen uttalat, att räddningen för de mellansvenska bruk, som sakna större vattenkrafttillgångar, ligger i atl (Staten eller) enskilda i Lappland vid därvarande mäktiga forsar anlägga på lappländska malmer och lappländska kol baserade råjarnsverk ocb liil de mellansvenska verken försälja götena för vidare foradling. Att detta är svenska statens plikt att göra, och att detta är i svenska statens in tresse att göra behöver inga som helst bevis. Skrämsordet statssocialism använt hårvidlag verkar uteslutande löjligt!
Den våg vi emellertid nu till synes ha att kasta oss in på för att på lyckligt sätt lösa denna fråga är tackjärnsframställning där uppe på elektrisk väg och sedan direkt göttillverkning i martin av det smälta — ej emellan processerna avkylda tackjärnet. Och kommen det ihåg: bättre for landet om vi från Lappland såide göten iin malm till tyskar och engelsman! Men få vilja se, och än färre ha mod h a n d 1 a!
Genzmer indelar de nya med smalt råjårn arbetande martin-metoderna i följande tvenne huvudgrupper I. de som arbeta med tack-järn med föga över 1 % P, och II. de som använda tackjärn med mera an \ % P, samt den forrå huvudgruppen i tre undergrupper eller: n) Sådana som använda tackjärn med från låg fosforhalt upp till 1 % p och tagande tackjärnet direkt från masugnen; 5) Sådana som, vid an-vändande av dylikt tackjärn, mellan masugnen och martinugnen in-koppla en upphettad blandare; och c) dem som använda samma tack-jårnssorter inen förfärska dem i regenerativ blandare. Enligt l.sta gruppens första sätt arbetar Hubertushütte: Där satter man först medelst chargeringsmaskin in kalk och skrot samt större delen av den malmkvantitet, man vet säkert komma alt erfordras. När denna sats blivit ordentligt smältvarm, göres utslag i hyttan och tackjärnet tappas in i martinugnen, då en våldsam reaktion uppslår. När denna efter en Lid lugnat sig, avskummas slaggen, smidesprov tiltages och mycket färskmalm man ytter-fosforrik.
efter dettas utseende bedönies, huru i ligare bör insätta. Den forstå slaggen år vid att den kan användas som thomasfosfat.
Den forstå gruppens andra sätt användes Hütte och har falt namn eller delta verk. tjänar som utjämnings och avsvavlingsapparat.
detta verk så
åter först vid En 150-tons _ __ Denna blandare hålles med generatorgas och med i kammare förvärmd luft. Blandarens
Julien-blandare