600
JÄRNETS METALLURGI
fosforn, sedan avtappar detta bad — järnet i en skänk för sig och slaggen (thomasfosfatet) för sig i en annan. Martinugnen chargeras härpä med kalksten och malm och del skro, man behöver smälta, och då denna sats smälf, tappas det raffinerade tackjärnet åter in i ugnen och är sedan raskt slutfärskat. Efter Springorum anföres som exempel en charge från Hoesch:
Kl. 12.1 5 insattes 23280 kg tj + 1880 kg kalksten + 3440 kg svensk mahn+ 770 kg valssinner. Tappning kl. 2.5. Kl. 2.35 hade man satt in 2180 kg spatmalm, 5412 kg skro, 1290 kg kalksten, varefter det förfärskade återinsaltes. Kl. 4.3 0 insattes 300 kg valsinner, kl. 4.4 5 — 160 kg kalk, kl. 4,5 5 — 206 kg kalk, kl. 5.10 — 200 kg ferro-mangan, kl. 5.16 gjordes utslag. Kolhall 0,08 %. Fosforhalten sjönk i raffinationsperioden från 1,8 60 % till 0,2 6 0 %, i färskningsperioden från 0,090 % (fosforrikt skro!) till 0,0 4 0 %. Metoden går ut på alt i raffinalionsperioden hålla låg värme, föga över smallpunkten, så att Si, Mn och P bortoxideras fullständigast möjligt, i färskningsperioden åter hög varme, så att kolet bortoxideras raskt.
Med kombinerad bessemer-martin arbeta en del utländska järnverk l. ex. Witkowitz* och Ensley.** Man förfärskar då i en mycket vid, således föga högt blästertryck erfordrande konverter ned till ungefär 0,15 % kolhalt, raffinerar härefter ned från c:a 0,300 % P till O,o 2 o å 0,0 15 % P och en kolhalt under 0,1 o %. Metoden är dock utan vidare intresse för oss, emedan anläggningskostnaderna för dubbelverket bessemer-martin hos oss skulle göra förtjänsten negativ.
Att man kan utan tackjärnstillsats tillverka martinstål, endast genom att nedsmälta smidesjärnsskro på elt lager koks omtalas av A. Mignot i Comptes Rendus 1906, Majhäftet, men praktiserades långi förut vid Schebo bruk i Sverige av Lennström, med säväl träkols-, som koksstybb eller stenkolsstybb, och praktiseras dar ännu.
C. Martinprocessens kemiska förlopp. ***, f
Den som på senare tider lorde lämnat bästa utredningen, då det gäller teorien för martinprocessen, lorde vara Carl Dichmann i Riga, men även han erkänner öppenhjärtigt, alt när t. ex. vid basiska martinprocessen ff »Erdbasen treten zu den Eisen-Mangan-Silikaten und dem Eisenphosphat hinzu ... so wächst die Anzahl der möglichen
* Se S. u. E. 1905 sid. 1125.
** S. u. E. 1909 sid. 344.
*** Utmärkta sppcialnppsatser i detta ämne återfinnas i S. u. E. 1906 sid. 958, 1247 år 1907 sid. 157, 191, 229, 265, år 1908 sid. 717, 757, 803, 1593, år 1910 sid. 1 58 år 1911 sid. 753, 797, 891.
t Teorien för generatorgasframställningen genomgås i allmänna Met. Se för övrigt därom i S. u. E. 1906 sid. 1184, år 1908 sid. 537, 1105 och 1907 sid. 800.
tt S. u. E. 1911 sid. 891.