JÄRNETS METALLURGI
<10*2
Men härtill komma reaktionerna mellan slaggens och ugnsgasernas beståndsdelar, reaktioner som äro olika i ugnens båda ändar, redu-cerande i den ugnsända, dar den heta kraftigt reduktionsdugliga generatorgasen berör slaggytan, oxiderande där skorstensgaserna ntgå. Men ej nog med det, även en yttersl koinplicerad verkan finnes rbellan å ena sidan stålbadets och ugnsfoderts beståndsdelar å andra mellan slaggens och ugnsfoderts beståndsdelar. Slutligen ha vi slaggens så goti som i varje cm2 badyta växlande lormåga att transportera ned kvävet och de andra ugnsgaserna till stålet, och stålets även i varenda cm2 yta växlande formåga all uppsuga och binda de olika gaserna. Badtemperaturen är ej densamma vid väggarna och i mitten, ej ens exakt densamma på samina fläck från ögonblick liil ögonblick. Kall malm inkastas, den tillviirmes, den smalter, slaggsammansätt-ningen på det stållet biir plötsligt en annan, slaggsammansäitningen ändras än hit, än dit, gaser uppströmma och röra om, järnpartiklar uppkastas ej blott upp i slagglagret utan upp i gaserna. Det vallar hit, del vallar dit, ej ens vid de tunna skiklen i badkanterna är det lugn utan överallt råda ojämna svallande strömningar. Bloll i sin:i enklaste huvuddrag kunna vi fastställa förloppet:
I sur. ugn oxideras det basiska ämnet mangan häftigast. I basisk ugn oxideras de sura ämnena kisel, kol och fosfor hellre än man-ganen, allt underforstått vid normal badtemperatur.
En självklar sak är: kvick slagg måste verka kraftigare än trög-Huten, om båda ha samma basisité, ly den kommer i intimare berøring med metallbadets molekyler.
Som kisels, mangans och fosfors förbränning med FeO äro exo-lermiska reaktioner, kunna de forsiggå snabbt, som kolets förbränning med FeO åler är en endotermisk reaktion, är den beroende på, huru fort behövligt värme tillföres badel.
Några unga forskare ha gjort sig mycken möda med att söka bevisa, all vid den och den temperaturen och vid den och den kisel' syre- resp. kalkhalten i slaggen, måsle det finnas eller sträva att upp stå det och det forhållandet mellan MnO : FeO i slaggen jämfört med Fe % och Mn % i stålbadet. Således av varandra beroende massakon-centrationer. De ha därvid blott glömt en del praktiska erfarenheter, nämligen: all i ett inartinbad variera ej blott temperaturforhållandena i slaggen från badmitt till vägg och i slålet från mitt till vägg utan ock vertikalt med vida varmare slagg än stål, varförutom faktorn SiO., varierar kolossalt i en sur ugn från badkanten inåt mot badmitten, och faktorn CaO i etl basiskt slaggtäcke vågvis från varje i slaggen kringflytande oupplöst kalkstycke, varje under smältning stadd malm-bit. I etl laboratoriums lilla trevliga, elektriskt värmda degel kunna de kanske få jämvikten till stand, i en metallurgisk i praktiken duglig ugn aldrig, om dess charger skola skötas ekonomiskt. De kunna ju saga sig ha bevisat, att vi ej i praktiken kunna tänka på alt raffinera