658
■TÅRNETS METALLURGI
framför de vanliga martinugnarna och alldeles givet alla visat sig vara behäftade med den avgörande olägenhelen all arbeta mycket dyrare än dessa. Likaledes kan man säga, att där det gällt atl av fina materialer tillverka verktygsstål, så hava de ej kunnat göra delta billi-gare och framför allt ej giva detta högre kvalité än vad degelståls-processen gör, varför ock alla försök att t. ex. i Sheffield inarbeta de elektriska ugnarna kunna sagas hava strandat, ty att en eller annan uppfinnare därstädes fått bygga en ugn, men blott en eller kanske ett par, bevisar motsatsen eller att de elektriska ugnarna ännu ej varit i detta hänseende sin uppgift vuxna. Det enda de hittilis visal sin givna överlägsenhet i, och där de ock funnit en aktningsvärt stor använd-ning, är i förädlande av nyss fardigblåst martin-, thomas- och bessemer-stål samt i viss mån vid stålgjutgodstillverkning. Vi nöja oss därför med att betrakta förhällandena härvid.
Stälförbättringen i de elektriska ugnarna sker genom tre processer: Defosforering, desulfurering och avgasning, vilken sistnämnda tyckes kunna ske i forening med en rent fysisk molekylår förbättring.
Defosforeringen: Derma utföres aldrig på materialet med dess ursprungliga höga fosforhalt utan forst sedan densamina i hög grad minskats genom stålets foregående färdigfärskande och defosforering i basisk martinugn eller thomaskonverter, ty man tappar det ej gärna i elektrougnen, förr än det i dessa ugnar bragts ned till en kolhall av 0,10% eller under, på det att dess slutrenande i elektriska ugnen ej skall taga alltför lång lid i anspråk. Sedan då stålet intappals i denna tillsättes — allt efter den återstående fosforhaltens storlek — mer eller mindre brand kalk och rikaste fosforren järnmalmsslig eller ock vals-sinner eller glodspån till bildande av en skarpt fosforrenande slagg. Haller man denna slagg Lillräckligt länge i beröring med stålet och vid jämn, god, lagom temperatur, så biir fosforreningen den tänkbarast fullständiga och vida fullständigare med mindre kostnad, än man kan åstadkomma i andra ugnar, alldenstund den höga hetta, som kan åstadkommas i de elektriska ugnarna, möjliggör kolhaltens nedbring-ande så lågt, att stålbadet i en martin- eller thomasugn därvid skulle fullständigt stelna. Defosforeringen måste naturligtvis forsiggå i basiskt infodrad ugn.
Desulfureringen av även mycket svavelhaltigt järn kan an-tingen följa efter foregående defosforering eller på fosforrent stål av vad kolhalt som helst och vare sig järnet insatts i elektriska ugnen kalit eller smält. Den foretages med olika reagens i olika ugnar, men for alla gäller dock ett och samma huvudvillkor: avsvavlingsslaggen skall vara fri från järn- och manganoxider, ja troligen fri från alla oxider av tunga metaller. Mangan är ju svavelreningsreagenset i tack järnsblandarna, bessemer-, thomas-, martin- och degelugnarna och verkar svavelrenande även i de elektriska ugnarna, mera i induktions än i Ijusbågeugnarna, men den är ett relativt svagt reagens, vårs för-