GJUTER1SKÖTSELN
689
det med 50-%:igt kiseljärn för kiselstål till dynamobleck och erhöll i först tappade götet (bottenstålet i skanken) '/« mer kisel än i det sista.*
Lillbessemerugnarnas charger användas utomlands till smågjutgods samt till efterfyllning i sjunkboxarna vid stora martingjulgodspjäser, vartill lillbessemerstålet synnerligen väi lämpar sig, alldenstund det-sainma, om det blåses på stärkt kiselhaltigt tackjärn, biir utomordent-ligt hett. Totalkostnaden för ett sådant litet bessemerverk med konverter, kupolugn, motorer och maskinhus går endast till c:a 30,000 mark och leverar det då med 1 konverter 1000 tons färdigt gods per år vid charger på 1100 kg. Tackjärnet smaltes overvarmt i kupol-ugnen, om det håller Si = 1,8—2,5 %, Mn = 0,8—1 %, S = 0,050 % och P = 0,0 7 5 %. Det chargeras då tillsammans med en del mjukt fosforrent martinstålskro (upp till 30 %). Sedan blåsningen forlgått tilis koloxidlågan försvunnit, tillsättes, enligt en berättelse av bergs-ingenjör G. Stig, som i Tyskland studerat metoden, 50-%:igt kiseljärn, varpå blåsningen fortsattes ytterligare några sekunder. Till det nu övervarma badet sattes så 10 å 12 kg 80-%:igt ferromangan, per ton stål, och så fort detta smalt tappas chargen. Den färdiga metallen håller vanligen Si = 0,2 5 %, Mn = 0,5 0 %, C = 0,io % och är mycket het. Önskas högre kolhalter, så uppkolas med kupolugnsjärn, som innehållits. Blästerpression == 2000—3000 mm H2O. Jägers blåsmaskin. Krigars kupolugn. Avbränningen c:a 5,5 % i kupolugnen och 8% i konvertern.
* Redogörelser för formning, massa, torkugnar o. s. v., tillhörande ämnet Järnmanu-fakturering, återfinnas utom i ovannämnda tre svenska uppsatser i S. u. E. 1908 sid. 1099, 1177, 1249 och 1623, 1909 sid. 211, 351, 747 och 1191, 1910 sid. 919, 1912 sid. 889.
44.