702
JÄRNETS METALLURGl
likaså- äro de regenerativa ugnarna att föredraga, där göten glödande och direkt från kokillerna inläggas för senare skeende utvalsning.*
b. Vällgroparna utomlands även benämnda utjämningsgropar eller djupugnar (tyska Durchweichungsgruben eller Tieföfen): Inseende vilken avsevärd värmeförlust som uppstår, då nytappade göten lämnas att fullständigt avsvalna, innan de intagas i valsverket för uträckning, beslöt vår landsman J. Gjers 1882 att anställa försök för tillgodo-görandet av stålets tappningsvärme, samt kom då till det resultatet, att om man nedmurar i valsverksgolvet (se pi. CII, fig. 7 o. 8), fyr-kantiga gropar, obetydligt dj upare än vad götena äro långa, samt foga vidare än götena äro grova, samt i dessa gropar nedsätter göten, så fort de hålla att taga ur kokillerna, utjämnas varmen i dem, så att de en stund efleråt kunna uppLagas vällvärma men füllt stelnade och med denna sin värme kunna utvalsas till färdig räls m. m. eller till billets, d. v. s. till ämnen för vidare bearbetning. Vid vanlig göt-grovlek ålgår vanligen 7 min. efter tappningen tilis götet nedsänkes i götgropen, där det får stå 13 å 16 minuters tid. Ju högre halterna av C, Si, Mn och P äro, ju längre måste det forstås hållas kvar i kokillen och likaså ju högre tappningstemperatur det hade. Samma ju grövre göten man har. Följa ståltappningarna i stålverket talt på varandia, hålla sig vällgroparna så heta, all man ej behöver något bränsle alis för deras bibehållande tillräckligt varma, men som detta sällan är handelsen vid svenska verk, bygga vi groparna antingen med regenerativ eldning eller ock för direkt gaseldning och i båda fallen vanligtvis för eldning med masugnsgas.**
De egentliga djupugnarna, vilka vi väl även kunde kalla golvugnar, muras alldeles som regenerativa degelstålsugnar i det de läggas under golvplanet och hava plan bolten med slaggavtappningshål, vilket dock tilgår ej i boltens milt titan genom ena sidoväggen. Vanligen beskickas de med varma göten, men kunna naturligtvis användas även för kalla och nästan all lid är det större göten. De hava både luft- och gasregeneratorer och som utstrålningen utgör ett minimum, endast genom valvet som den kan forsiggå, så äro de mycket ekonomiska. Men de erfodra för silt betjänande en snabbt arbelande kran, så valvseg-menten ej behöva vara länge avlyftade. Varma göten behöva ej stå nedsatla längre tid än 30 min. och då dessa ugnar ofta byggas med så stor härdyta att 6 a 8 stora plåtgoten kunna läggas eller ställas bredvid varandra, hava de en betydande produktionsförmaga (80—100 ton i dygnet). Härdlängden tages 6 å 10 m, bredden efter götenas längd — såvida de ej äro byggda för stående göten och delade i fack. Infodringen göres vanligen av magnesiltegel.**
Avbränningen ställer sig vid vällgroparna vanligen mindre än 1 %.
» Glödgnings- och härdningsugnar tillhöra i likhet med smideshärdar och dylikt iimnet Järnmanufakturering.
** Vidare vid konstruktionsföreläsningarna.