Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
106 hastig rokning användas sålunda temperaturer av upp till 100°, medan den långsamma, över veckor räckande rokningen ager rum vid omkring 25°. De flyktiga, antiseptiska ämnen i vedröken, som äro av betydelse för köttets konservering äro fenoler, kreosot, formal- dehyd och andra aldehyder. De bildas naturligtvis i desto större mängd, ju ofullständigare förbränningen av veden för- siggår. Saltning av kött och. fisk sker som bekant dels genom rim- saltning, dels genom inläggning i saltlake. I forrå fallet in- gnides köttet med torrt salt och inlägges, sedan ytan även beströtts med salt, i tinor eller fat, dar styckena lagras på varandra, varvid genom. trycket bildas s. k. lake. Det till saltningen använda koksaltet är försatt med salpeter och socker, något mer än */2 % av varclera. Vid inläggning i saltlake användes till denna en koncentrerad koksaltlösning, försatt med salpeter, socker och ibland även kryddor. Vid all slags saltning av kött uppstår genom osmotisk in- verkan dels ett vattenupptagande ur köttet genom saltet, dels ett inträngande av delta i köttet. Härvid plasmolyseras bak- teriernas cellinnehåll (sid. 20), varigenom deras utveckling hämmas. Det finnes emellertid mikroorganismer, såval bakte- rier, som jäst och mögelsvampar, som tåla en ganska hög salthalt, 15—20 %, utan att allt för mycket hämmas i sin utveckling, och. hållbarheten hos saltat kött ocli fisk är där- för tämligen begriinsad. Använd lake fördärvas lätt, emedan den blir ett allt omtycktare näringssubstrat för mikroorga- nismer, ju högre koncentrationen i densamma blir av alia de ämnen, som extraheras ur köttet. Laken måste därför täm- iigen ofta förnyas eller kokas. Konsten att konservera födoämnen genom Icokning i her- metis kt tillslutna kärl är mycket äldre, än man vanligtvis före- ställer sig. Metoden utarbetades nämligen redan år 1804, alltså för mer än 100 år sedan, av fransmannen Appekt, som sedermera noga utarbetade sitt förfarande i alia dess en- skildheter och redan år 1808 kunde förse den franska mari- nen med sina konserver. Appert erhöll också en statsbelö-