Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
128 varvid man ofta måste skaffa gaserna avlopp genom införande av strupsond eller genom ett enkelt operativt ingrepp. När födoämnena sedermera komma i beröring med den sura magsaften, såsom i löpmagen hos idisslarne, dödas en stor del av niikroorganismerna och likaså i tumitarmen, vil- kens slemhinna synes kunna avsöndra vissa specifika bakterie- dödande ämnen. 1 tjocktarmen däremot tager mikroblivet åter intensiv fart med åtfoljande kraftig gasutveckling. En rik mikrobflora vegeterar ständigt i denna del av tarmkanalen. När exkrementerna slutligen lämna tarmen, bestå de till ej ringa del av bakterier, varav dock en hel del äro döda. Man har funnit, att 10—20 % av exkrementens torrsubstans utgöras av bakteriemassa, och man har räknat till 18,000 millioner levande bakterier per gr. fasta exkrementer, vilket väl ungefiir torde motsvara hälften av hela bakteriemängden. Om också allehanda bakterier medfölja fodret i matsmält- ningskanalen, så finner man däremot, aft bakteriefloran i de fasta exkrementen är i det stora hela ganska konstant till sin sammansättning. Detta beror på det redan förut om- nämnda forhållandet, att endast de bakterier formå trivas och utveckla sig i matsmältningskanalen, som äro anpassade för de dar rådande forhållandena. En särskild betydelse liava de syrebildande mikroorganismerna, såsom tarmmjölk- syrebakterierna Bact. coli och Bact. aerogenes och de äkta mjölksyrebakterierna (se sid. 176), i det de genom sin för- jäsning av kolhydraten producera syror, som liindra för- ruttnelsebakteriernas verksamhet. Utom dessa ingå i den konstanta tarmfloran även smörsyrebakterier och andra anaeroba och aeroba sporbildare. Förruttnelsebakterier, såsom Bac. putri- ficus felas aldrig, åtminstone i sporform; vidare finner man diverse streptokocker och mikrokocker, Bact. fluorescens, Bact. vulgare, m. fl. En grupp av de s. k. äkta mjölksyrebakterierna, nämligen de långstavformiga eller lalctobacillerna, finnes även konstant i tarmen, ehuruväl ej i sårdeles stort antal. Annor- lunda biir dock forhållandet vid övervägande mjölkkost, såsom hos barn eller kalvar; då intaga laktobacillerna en domine- rande plats i tarmfloran.