Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
128
varvid man ofta måste skaffa gaserna avlopp genom införande
av strupsond eller genom ett enkelt operativt ingrepp.
När födoämnena sedermera komma i beröring med den
sura magsaften, såsom i löpmagen hos idisslarne, dödas en
stor del av niikroorganismerna och likaså i tumitarmen, vil-
kens slemhinna synes kunna avsöndra vissa specifika bakterie-
dödande ämnen. 1 tjocktarmen däremot tager mikroblivet
åter intensiv fart med åtfoljande kraftig gasutveckling. En
rik mikrobflora vegeterar ständigt i denna del av tarmkanalen.
När exkrementerna slutligen lämna tarmen, bestå de till ej
ringa del av bakterier, varav dock en hel del äro döda. Man
har funnit, att 10—20 % av exkrementens torrsubstans utgöras
av bakteriemassa, och man har räknat till 18,000 millioner
levande bakterier per gr. fasta exkrementer, vilket väl ungefiir
torde motsvara hälften av hela bakteriemängden.
Om också allehanda bakterier medfölja fodret i matsmält-
ningskanalen, så finner man däremot, aft bakteriefloran i de
fasta exkrementen är i det stora hela ganska konstant till
sin sammansättning. Detta beror på det redan förut om-
nämnda forhållandet, att endast de bakterier formå trivas
och utveckla sig i matsmältningskanalen, som äro anpassade
för de dar rådande forhållandena. En särskild betydelse
liava de syrebildande mikroorganismerna, såsom tarmmjölk-
syrebakterierna Bact. coli och Bact. aerogenes och de äkta
mjölksyrebakterierna (se sid. 176), i det de genom sin för-
jäsning av kolhydraten producera syror, som liindra för-
ruttnelsebakteriernas verksamhet. Utom dessa ingå i den
konstanta tarmfloran även smörsyrebakterier och andra anaeroba
och aeroba sporbildare. Förruttnelsebakterier, såsom Bac. putri-
ficus felas aldrig, åtminstone i sporform; vidare finner man
diverse streptokocker och mikrokocker, Bact. fluorescens, Bact.
vulgare, m. fl. En grupp av de s. k. äkta mjölksyrebakterierna,
nämligen de långstavformiga eller lalctobacillerna, finnes även
konstant i tarmen, ehuruväl ej i sårdeles stort antal. Annor-
lunda biir dock forhållandet vid övervägande mjölkkost, såsom
hos barn eller kalvar; då intaga laktobacillerna en domine-
rande plats i tarmfloran.