Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste

Forfatter: Chr. Barthel

År: 1916

Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag

Sted: Stockholm

Sider: 281

Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning

Søgning i bogen

Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.

Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.

Download PDF

Digitaliseret bog

Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.

Side af 302 Forrige Næste
151 rätt stora mängder flussyra resp. fluorider1 genom att odlas i näringslösningar, innehållande stegrade mängder av dessa antiseptika, medan däremot de skadliga mikroorganismer, som finnas i mäsken och som ej haft tillfälle att anpassa sig, hämmas i sin utveckling, om till mäsken sattes en viss mängd flussyra, nämligen minst hälften av den flussyremängd, för vilken jästen blivit anpassad. Detta förfarande har givit goda resultat, men an syrningen av konst jästen med mjölk- syrebakterier är dock det vanligaste. Vi ha redan på tal om alkoholjäsningens fysiologi nämnt, att den under denna jäsning bildade finkéloljan, som utgöres av amylalkohol och andra högre alkoholer, uppstår vid j äs- tens nedbrytning av aminosyror, varvid avspjälkas ammoniak, som av jästen användes för uppbyggandet av dess äggvita.2 3 Genom att tillsätta kväve i lämplig form, t. ex. såsom am- moniumsulfat, kan också, enligt H. Pringsheim, bildningen av finkelolja nedbringas högst betydligt. Jästen iillgodogör sig nämligen då ävön ammoniunisaltet för sitt kvävebehov. Även bakterier och mögelsvampar bilda finkelolja. Denna finkel- olja, som sålunda alltid bildas vid sprittillverkningen, är stärkt giftig och måste därför avlägsnas ur spriten, vilket sker vid dennas »rektificering» i kolonnapparaterna. I stallet för att försockra stärkeren i råmaterialen genom tillsats av grönmalt kan man även för detta åndamål begagn a sig av vissa mögelsvampar, utrustade med en kraftig försock- 1 Jäst har i allmänhet den egenskapen att kunna anpassa sig att for- draga relativt stora mängder av olika antiseptika, såsom svavelsyrlighet, formaldehyd etc. 2 Ur leucin t. ex. bildas härvid iso-amylalkohol, ammoniak och kolsyra enligt följande schema: CH., NH2 3>chch,-ch< + h2o = CH3 “ COOH leucin vatten CH 3>ch • ch2 • ch2 • oh + nh8 + co2 CH3 iso-amylalkohol ammoniak kolsyra Avspjälkningen av ammoniak anses ske genom inverkan av ett sarskilt enzym, amidas, som man dock hittills ej lyckats isolera.