Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
151
rätt stora mängder flussyra resp. fluorider1 genom att odlas i
näringslösningar, innehållande stegrade mängder av dessa
antiseptika, medan däremot de skadliga mikroorganismer,
som finnas i mäsken och som ej haft tillfälle att anpassa sig,
hämmas i sin utveckling, om till mäsken sattes en viss mängd
flussyra, nämligen minst hälften av den flussyremängd, för
vilken jästen blivit anpassad. Detta förfarande har givit
goda resultat, men an syrningen av konst jästen med mjölk-
syrebakterier är dock det vanligaste.
Vi ha redan på tal om alkoholjäsningens fysiologi nämnt,
att den under denna jäsning bildade finkéloljan, som utgöres
av amylalkohol och andra högre alkoholer, uppstår vid j äs-
tens nedbrytning av aminosyror, varvid avspjälkas ammoniak,
som av jästen användes för uppbyggandet av dess äggvita.2 3
Genom att tillsätta kväve i lämplig form, t. ex. såsom am-
moniumsulfat, kan också, enligt H. Pringsheim, bildningen
av finkelolja nedbringas högst betydligt. Jästen iillgodogör
sig nämligen då ävön ammoniunisaltet för sitt kvävebehov.
Även bakterier och mögelsvampar bilda finkelolja. Denna finkel-
olja, som sålunda alltid bildas vid sprittillverkningen, är stärkt
giftig och måste därför avlägsnas ur spriten, vilket sker vid
dennas »rektificering» i kolonnapparaterna.
I stallet för att försockra stärkeren i råmaterialen genom
tillsats av grönmalt kan man även för detta åndamål begagn a
sig av vissa mögelsvampar, utrustade med en kraftig försock-
1 Jäst har i allmänhet den egenskapen att kunna anpassa sig att for-
draga relativt stora mängder av olika antiseptika, såsom svavelsyrlighet,
formaldehyd etc.
2 Ur leucin t. ex. bildas härvid iso-amylalkohol, ammoniak och kolsyra
enligt följande schema:
CH., NH2
3>chch,-ch< + h2o =
CH3 “ COOH
leucin vatten
CH
3>ch • ch2 • ch2 • oh + nh8 + co2
CH3
iso-amylalkohol ammoniak kolsyra
Avspjälkningen av ammoniak anses ske genom inverkan av ett sarskilt
enzym, amidas, som man dock hittills ej lyckats isolera.