Mikroorganismerne
I Landbrugens og Industriens Tjeneste
Forfatter: Chr. Barthel
År: 1916
Forlag: C. E. Fritzes Bokförlags Aktiebolag
Sted: Stockholm
Sider: 281
Professor och föreståndare för Centralanstaltens för Jobruksförsök Bakteriologiska Avdelning
Søgning i bogen
Den bedste måde at søge i bogen er ved at downloade PDF'en og søge i den.
Derved får du fremhævet ordene visuelt direkte på billedet af siden.
Digitaliseret bog
Bogens tekst er maskinlæst, så der kan være en del fejl og mangler.
155
Även ättikssyrebakterier kunna ibland infektera pressjästen.
Ett vid pressjästtillverkningen då och då förekommande
fei är »Üockbildning» hos jästen. Dar man använder s. k.
»klarningsskepp» för jästens avsättande, visar sig delta fei
på så sätt, att flockartade cellförband av jästen oupphörligt
uppstiga frår den på botten redan avsatta jästen, så att någon
definitiv avsättning aldrig erhålles. Felet i fråga beror på
en felaktigt ledd mjölksyrejäsning i »konstjästen». Henneberg
har funnit vissa små, stavformiga mjölksyrebakterier, som
han anser förorsaka felet i fråga. Genom in verkan av dessa
bakterier agglutineras jästcellerna, d. v. s. de klibbas ihop till
större flockar.
Inträffa dylika, på specifika mikroorganismer beroende fel-
aktigheter i driften, finnes i allmänhet ej annat att göra än
att företaga en grundlig rengöring och desinfektion av alla
apparater och redskap samt anskaffa nya, rena kulturer av
såval mjölksyrebakterier som jäst.
Det kan ibland förekomnia, ehuruväl inycket sålian i vårt
land, att pressjästen uppblandas med vanlig öljäst (underjäst),
som då förut noga tvättats och befriats från vidhäftande
bitterämnen o. d. En dylik inblandning kan man emellertid
spåra genom att utföra det på sid. 98 omnämnda raffinos-
provet.
Vintillverkning.
Sedan urminnes tider liar vin bereits på i huvudsak samma
sätt som nu, och av alla jästa drycker är vinet den äldsta.
Metoden för vinets beredning är också den enklast möjliga.
De niogna vindruvorna krossas i pressar av olika slag, var-
ef ter man antingen låter alltsammans jasa, eller man från-
skiljer före jäsningen skal och kärnor. Röda viner erhållas
enligt det förra tillvagagångssattet, vita viner enligt det senare.
Druvsaften innehåller förutoin vatten socker (10 a 30 %),
kvävehaltiga ämnen, gummiämnen, äpple- och vinsyra, vin-
syraäe, fosforsyrade och svavelsyrade salter, garvämne in. m.
De för druvsaftens jäsning nödvändiga mikroorganismerna,
vinjästen, finnas på de niogna druvornas skal, och jäst behöver